Vill de båda starka kärnkraftsförespråkarna, Junilistans Nils Lundgren och Lars Wohlin, i konsekvensens namn förespråka uranbrytning i Sverige? Frågan har blivit högaktuell sedan det kanadensiska gruvbolaget Mawson Resources fått tillstånd av gruvmyndigheten i Falun att provborra efter uran på sju ställen i Jämtland och Västerbotten. Länsstyrelsen ska först ge sitt tillstånd. I Dalarna pågår redan provborrning. 19 promille uran innehåller berget. Tänk vilka enorma mängder som måste brytas för att få fram det farliga uranet som aldrig borde ha tagits upp någonstans i världen. Som motståndare till kärnkraft, kärnvapen och krig som konfliktlösning hade jag hoppats att de ledande inom Junilistan skulle vara förnuftiga - tänka på vår och framtida generationers livsmiljö och säga nej till den ytterst riskabla atomklyvningen som energikälla.

I tidskriften Elbranschen (5/05) uttalar sig Nils Lundgren negativt om alternativa energikällor samtidigts som han förespråkar att Barsebäck ska återstartas. Han går till och med ett steg längre än de ivrigaste kärnkraftshökarna inom den borgerliga alliansen och socialdemokraterna och förespråkar en utbyggnad av kärnkraften i Sverige.

Det hjälper ju inte att ta hem besluten från Bryssel om man sedan tar EU-politiken med sig hem. EU vill nämligen ha mer kärnkraft och har pekat ut uranfyndigheterna i Sverige som brytningsvärda. Om de bryts kommer stora delar av våra vackraste och mest känsliga fjällområden i Dalarna, Jämtland och Västerbotten att ödeläggas.
Förutom de oöverskådliga miljöproblem som uranbrytningen medför blir det samtidigt ett fullkomligt dråpslag mot turismen som är en allt viktigare näringsgren.
Som besviken sympatisör till Junilistan vill jag ha svar från Nils Lundgren och Lars Wohlin om hur de ställer sig till provborrningarna och i ett senare skede till uranbrytning. Sveriges småbrukare slår vakt om landsbygden, glesbygden och vår natur. Vi vill satsa på förnybara alternativ, göra oss oberoende av kärnkraften och stoppa såväl provborrningar som brytning av uran i Sverige. Vi ska inte bygga oss fast ytterligare i denna föråldrade energiteknik.
Det är inte fråga om, utan när, ett reaktorhaveri kommer att ske i Europa. Risken ökar också med att reaktorerna blir äldre. Då blir det panik och massiva folkliga krav på snabbstopp av all kärnkraft. Då gäller det att vara så oberoende som möjligt av denna i mänsklighetens historia så kortsiktiga, oberäkneliga och farliga energikälla.