Malmö kan erbjuda turistinformation på en mängd språk, men om man vill veta någonting annat än var vandrarhemmen ligger och liknande, ja, då är det tji. Stockholm har heller ingen information på andra språk än svenska, men där har man valt att satsa på lättläst information istället.
Vad svarar då kommunerna på frågan om varför man inte ger information på andra språk än svenska?
- Vi har bestämt oss för att inte ge information på något annat språk än svenska. I Göteborg bor det folk från över 200 olika länder. Hur ska vi avgöra vilket språk vi ska översätta och vilket vi inte ska översätta? Vi kan inte översätta alla, det finns inte resurser till det och då kommer vi att diskriminera några. Och om vi till exempel väljer att översätta turkiska, då kommer snart någon att säga att det ska finnas på arabiska och sedan är katt och råttaleken igång, säger Ulf Kjellström, informationsdirektör i Göteborg.

Så ni har bestämt er för att inte ha någon information på andra språk för att ni inte kan välja ut vilka? Men det måste väl finnas någon statistik på de största språkgrupperna?
- Det är inte så enkelt. Vi måste också
bestämma vad vi ska översätta. Vi kan inte översätta allt.
Ulf Kjellström säger att man lärde sig mycket efter diskoteksbranden i Göteborg. Då insåg man att man hade många invånare som talade andra språk än svenska och som hade annan bakgrund än den svenska. Ibland blev det fel med översättningen.
- Många trodde att Räddningsverket var militärer. Och många har dåliga erfarenheter av militärer från sitt hemland. Vi har fått brev om varför Göran Johansson inte griper in, han är ju borgmästare. I andra länder har borgmästare andra funktioner än borgarråd i Sverige. Så direkta översättningar kan bli så fel, säger han.
Ulf Kjellström säger att det är straffbart för kommuner att ge fel samhällsinformation till medborgarna och att risken för att det händer är ett skäl till varför man inte gör översättningar. Ulf Kjellström menar att han som högst ansvarig inte kan kontrollera det som översätts eftersom han inte kan språken. Enligt en jurist på kommunförbundet, Staffan Wiksell, som Sesam/SFT talar med är det dock inte straffbart, men kommunerna har ett rådgivningsansvar och de kan få skadestånds-krav om något blir fel.

Både Malmö och Stockholm anför ungefär samma skäl till varför man valt bort att ge
information på andra språk. Det är för svårt att välja ut vilket språk man ska över-sätta, och vad man ska översätta, och resurskrävande att hålla informationen aktuell.
  - Men jag har en privat önskan att man skulle utreda vilket behov det finns att få information på andra språk via webben, eller satsa på lättläst svenska, säger Sven Svennervall, informatör i Malmö.
Han säger att man i Malmö har diskuterat det här flera gånger, men att man också stannat vid problemen att välja språk.
- Sedan vet jag också att man diskuterat frågan om det är bra att översätta till andra språk. Ska vi inte istället lära medborgarna svenska så att de kan ta del av det som finns nu?
När Sesam/SFT frågar om hur det kan komma sig att Malmö har resurser att ge ut turistinfo på många språk är svaret svävande.
- Ja, det kan man fråga sig, säger Sven Svennervall, informatör i Malmö. Du får prata med min chef.
Sesam/SFT har sökt informationsdirektören i Malmö, men han har inte svarat.

Och hur har Göteborg resurser att ha enorma mängder skriftlig information om alla integrationsprojekt man sysslar med? Och till vilka vänder sig all den här informationen?
Håkan Holgén, som är informationsansvarig i Göteborg skrattar när han får frågan.
- Det är till för dem som jobbar med det, alltså tjänstemän och politiker, säger han.