Det säger Roger Johansson, informationsansvarig i Borlänges kommun, när Sesam/ SFT ringer och frågar om varför informationen till invandrare mestadels handlar om turism, SFI, invandrareenheten, modersmål och inte om demokratiska processer, beslut, med- borgarservice, lagar och rättigheter.

Alla de kommuner som Sesam och SFT ringt till använder sig av sina hemsidor för att få ut information till medborgarna. De vill att medborgarna ska ha möjligheten att påverka beslut och vara delaktiga i demokratin.
- Det är viktigt att få ut information om viktiga händelser av allmänt intresse som om vi bygger ut skolorna, stänger en skola, förändrar på omsorgssidan eller om det uppstår en krissituation. Då blir hemsidan en krissida, säger Roger Johansson.
Han berättar att när kommunens nya hemsida är färdig kommer information om kommunen till invandrare att finnas på både flera språk och på lätt svenska.
- Det kommer att vara en kombination mellan olika språk och lättläst. Men vi kan inte satsa 100 procent på båda.
Men vilken information som kommer att finnas på hemsidan vet han inte än.
- Det kan jag inte svara på.

Borlänge är precis som Gävle en av de kommuner som har information på flest språk. Borlänge har information på albanska, sorani, franska, kurdiska och persiska. I Gävle har man information på arabiska, serbiska, kroatiska, somaliska, persiska, kurmanci, sorani och spanska.
- Vi försöker att ha ett helhetsperspektiv. Vi samarbetar mycket med medborgarkontoret och invandrarservicen. Till medborgarkontoren kommer folk och ställer frågor. Sedan får vi reda på vad folk frågar mest om och försöker ge den informationen också, säger Minna Carlson, informatör i Gävle. Minna Carlson berättar att de som jobbar på invandrarservice gör översättningar på infor- mationsbroschyrer och liknande.
- Sedan är det lätt att lägga ut det på webben, säger hon.
Berit Oskarsson, informationschef i Huddinge kommun, berättar att Huddinge kommun har funderat på att översätta information på hemsidan men att de inte har kommit dit än. Däremot tycker hon inte att delaktigheten i demokratin är ordnad bara för att en kommun har lagt ut information på webben på flera språk och på lätt svenska. Hon berättar att Huddinge kommun har satsat på möten mellan människor. De har personal på plats 16 timmar i veckan i de invandrartäta delarna Skogås, Vårby och Flemingsberg. Huddinge kommun har också områdesutvecklare som knyter kontakter.
  - Jag tycker att det är jätteviktigt med lättläst och översättningar. Men jag vet att det finns resonemang om att man ska lära sig svenska, säger Berit Oskarsson, informationschef på Huddinge kommun. Hur vill de ha sin information? Det skulle jag tycka vore bra att få reda på.

I Luleå kommer man inte att satsa på att ha nyhetsinformation på andra språk.
- Men man ska kunna få information om var vi finns, vilka som finns, var man ska vända sig i olika frågor och allmän service, säger Solveig Eriksson som är ansvarig på invandrarserviceenheten.
- På sätt och vis kan jag förstå problemen de har i en stad som Malmö. Där kommer det människor som kan leva sitt liv i en stadsdel och som aldrig lär sig svenska. Men här har vi en styrning av boendet på en gång. De som kommer hit lär sig svenska fortare, de får svenska grannar och behöver inte vänta flera år på att få dagisplats eller ett jobb, säger hon.