4 400 hushåll vräks varje år i Sverige. Det finns paragrafer som socialtjänsten skulle kunna hänvisa till, för att hindra hyresvärden från att genomföra vräkningarna.
Vi i föreningen Stockholms hemlösa skulle vilja fråga vår 'hjälpsamma' socialtjänst om det ingår i deras uppdrag att hjälpa till med att vräka människor.

Det har i genomsnitt genomförts
4 400 vräkningar sedan millennium-skiftet varje år i Sverige. En gissning är att antalet personer som berörts av vräkningarna är mycket högre. Nämnas kan också att mellan 1 500 och 2 000 barn årligen berörs av dessa vräkningar. Vart tar alla dessa barn vägen?
85 procent av vräkningarna sker på grund av sena eller uteblivna hyresinbetalningar. Men när en hyresvärd bestämt sig för att vräka en
hyresgäst finns, med stöd av hyres-lagen, en skyldighet att underrätta socialnämnden om vräkningsbeslutet och anledningen till detta. Socialtjänsten har vidare i hyreslagstiftningen givits ett starkt juridiskt kort, som kan spelas ut mot hyresvärden i den socialt allvarliga situation som en vräkning kan leda till att den/de vräkta hamnar i.

Med stöd av jordabalken (1970:994) (JB) 12:44 st 4 p1 kan myndigheten åta sig betalningsansvaret för den aktuella bostaden, med resultatet att vräkningen stoppas, oavsett vilken inställning den aktuella hyresvärden har. Ett sådant åtagande fråntar inte hyresgästen ansvar för hyresinbetalningen, men hyresvärden får en solvent (betrodd, kreditvärdig) motpart (prop.1992/93:115).
Paragrafen är eller skulle kunna vara ett kraftfullt verktyg i socialt arbete med vräkningshotade hushåll. Socialtjänsten bör genom vräkningsmeddelandet från hyresvärdarna ha haft kännedom om alla de vräkningar som skett under 2000-talet, men har av något skäl valt att inte aktualisera JB 12:44 st 4 p1 och 'rädda' situationen.
Vräkningarna har med andra ord skett med socialtjänstens goda minne. Varför?