I nästan alla sammanhang har de EU-fanatiska politikerna frenetiskt hävdat att EU är ett fredsprojekt. För vem? måste man fråga. Menar man att nationer inom EU inte längre kommer att starta krig mot varandra? Troligen är det så (men någon garanti för det finns förstås inte).
Efter att ha sett polisens våldsamma aktioner med vattenkanoner och våld mot de demonstrerande hamnarbetarna i Strasbourg börjar dock tvivlet om EU som ett fredsprojekt besannas.
I EU tas nu det ena beslutet efter det andra som riktar sig mot arbetarna. Några exempel är tjänstedirektivet, hamnarbetardirektivet och hotet mot kollektivavtalen. Det som så vackert har omtalats som ett fredsprojekt börjar mer likna ett kallhamrat och planerat krig mot arbetarna för att en gång för alla kuva dem.

På vems sida står Sveriges socialdemokratiska regering och LO-ledningen i denna inledande strid? De har varit väldigt tysta hittills. Är det deras avsikt, som i en rad andra frågor, att offra arbetarna för elitens EU?
Är regeringens och riksdagens senaste ställningstagande att krigsmakten ska kunna gå in och understödja polisen i särskilda fall kanske inget annat än en gardering mot framtida arbetaruppror? Är uppbyggnaden av polisiära säkerhetsorganisationer, avlyssning med mera inget annat än att skapa beredskap för att kunna möta arbetaruppror, när arbetarna tryckts tillbaka till förhållanden som rådde för hundra år sedan och får nog? Är den massiva uppladdningen att kunna kontrollera befolkningen inom EU inget annat än elitens medvetande om att arbetarna förr eller senare kommer att göra revolt, så som utvecklingen ser ut i dag?
För var dag som går står det mer och mer klart att EU är en omöjlighet. En omöjlighet om vi vill behålla demokrati, rättssäkerhet, de mänskliga rättigheterna och fria och suveräna nationer och folk. EU är och förblir elitens projekt, inte folkets.
EU:s utveckling sker inte på folkens villkor. Den styrs av en ekonomisk teori (den styrande elitens) som inte på något sätt tar hänsyn till människornas behov och önskemål. Därför måste EU i dess nuvarande form rivas från grunden och ersättas av en handelsunion, där det mellanstatliga samarbetet är grunden.