Disciplinerande tjat och gnat, vädjanden utan förtroende åt någon-dera hållet, gång på gång. Förlåt kära lärare, om du tycker att du gör ditt bästa, det kanske du gör, men du är också en del i ett repressivt system, där barnens mentala utveckling förslavas och betvingas av oss vuxna. Så gott som alla utgår från ett antal ovetenskapliga antaganden om hur man får goda kunskapsresultat och goda värderingar. Detta trots att de flesta psykologer sannolikt skulle kunna intyga att det inte är så som resultaten uppnås!

Men om nu borgarna och jag är överens om att skolan inte motsvarar de förväntningar man kan ställa på den, varken när det gäller kunskapsutveckling, arbetsmiljö eller som danande av goda värderingar, så är det bara att konstatera de har en fullständigt ovetenskaplig syn på vad man gör åt saken!

Det går inte att tvinga fram intresse, trivsel, engagemang, solidaritet eller kreativitet. Ibland kan ett visst tvång se ut som framgångsrikt, men det är främst de vuxnas engagemang och inte tvånget som ger det eventuellt positiva resultatet. Och engagemang behövs! Men ett engagemang byggt på empati och lyssnande är mycket bättre än ett engagemang som bygger på krav, kontroll och repressalier. Det borde borgerligheten veta om, om det är som det anses att den har en stark förankring i den akademiska världen. Men den är tyvärr mer intresserad av akademikers plånböcker än deras kunskaper.
Vi vet, sedan länge, att små grupper ger mycket tryggare skolgång och bättre resultat än stora. Men det är inte det borgarna ropar efter. Varför inte? Istället för att satsa resurser på barnen vill man betygssätta dem och deras ordningsamhet. Just denna vecka kunde man höra barnombudsmannen, fast kvinnan Lena Nyberg, säga: Snuskiga toaletter och kaos i matsalar, mögliga duschar. Så dålig arbetsmiljö att vuxna aldrig skulle acceptera att jobba där, de skulle ha stängt skolorna om det gällt dem själva. Självklart gäller det inte alla skolor, men ändå. Det är inte detta borgarna vill satsa på, nej hårda tag mot skolk ska det vara.

Har de tänkt på att skolk beror på att eleven föredrar att vara någon annanstans? Vad gör man åt sådant? Kanske låsa in blir nästa steg? Vart har de pedagogiska luncherna tagit vägen? Är inte närvarande lärare en bättre satsning på eleverna än auktoriserade?
Måste erkänna att socialdemokratisk självdryghet med uttalanden som 'vi har en bra skola' inte heller är en bra grund för nytänkande. Det finns en segregation i skolväsendet. Barn blir leda, desillusionerade. Det förekommer ren kriminalitet på skolor och många klarar inte kraven. Visst ska det tas nya tag, men den livschock som ligger bakom att många inte lär sig förstå ens relativt lätta texter, råder man inte bot på genom gammaldags disciplin.