På friskolan Fenestra Centrum i Göteborg delade man 2005 ut nästan hälften av sitt överskott.
- Vi ville täcka de investeringar vi själva gjort i verksamheten, säger skolchefen Ulf Källström, en av två aktieägare som delade på avkastningen.
Fenestra Centrum driver tre friskolor i Göteborg. En förskola och två grundskolor. Under 2004 gjorde man en vinst på över 600 000 kronor. Av de tillföll 300 000 kronor två aktieägare. En av de två är Ulf Källström, skolchef vid Fenestra Centrum och en av företagets grundare.
- Styrelsen tog det beslutet. Det var faktiskt första gången någonsin som vi hade vinstutdelning, efter att ha drivit skola sedan år 2000. Vi hade en möjlighet att göra en utdelning för att täcka en del av de investeringar vi själva gjort i verksamheten.
Han säger att en inkomstbringande verksamhet är central för friskolor lika mycket som andra företag.
- Alla företag måste göra nollresultat eller göra vinst för att undvika en konkurs. Driver man en verksamhet som går med förlust är det inte bra för någon. Det gäller att kunna investera i verksamheten och kunna bygga en solid skola.

Men Fenestra Centrum är en av få friskolor i Göteborg som delat ut vinst nyligen. Av 27 friskolor drivs nästan hälften, 13 stycken, som aktiebolag. Samtliga dessa redovisade vinst enligt sina senaste årsredovisningar, men endast fyra delade ut vinst till aktieägare. Av de helt Göteborgsbaserade skolorna var det två, GTI och Fenestra Centrum, som gav vinstutdelning.
Kritiken mot vinstutdelande skolor har nu lett till en statlig utredning om ägandereformer för friskolor. Utredningen är tänkt att analysera om det finns fog för att lagligen begränsa vinstutdelning, och hur man då skulle kunna gå tillväga. Dessutom utreds om skolor som drivs i vinstintresse bör stoppas från att få offentliga bidrag. Just nu har Sverige ett mycket generöst bidragssystem för friskolor. I Danmark kan ett aktiebolag överhuvudtaget inte godkännas som huvudman för en friskola, på grund av möjligheten till vinstutdelning.

Sten Ljungdahl är kansliråd vid utbildningsdepartementet och handläggare för utredningens direktiv. Han menar att problemet ligger i att utvecklingen sprungit ifrån det svenska regelverket.
- Utvecklingen har, som den brukar göra, gått lite för snabbt för lagen. När reglerna togs fram räknade man med alternativ pedagogik som den stora drivkraften för fristående skolor. Man förutsåg inte en framtid där skolor skulle kunna drivas enbart i vinstintresse. Numera finns det möjlighet till intressekonflikter. Då är det önskvärt om man kan hitta lagliga sätt att garantera att överskott går tillbaka till verksamheten, snarare än delas ut till aktieägare.

I januari 2006 infördes en ny form för aktiebolag, där vinstutdelningen är hårt begränsad. På utbildningsdepartementet hoppas man att den ska fungera som ett alternativ för den som vill driva en friskola.
- Med den nya bolagsformen ska det finnas möjlighet att gå med vinst även om man inte delar ut till aktieägarna. Den här debatten har ofta förenklats till vinst eller inte vinst. Vad det hela går ut på vad man har för synsätt på utbildning: är det en marknad som alla andra eller är det en annan del av samhället? Och om det är en marknad som alla andra, då kan man definitivt förstå friskolornas tveksamhet, säger Sten Ljungdahl
Utredningen beräknas vara klar i februari 2007. Tidigast våren 2008 kan den leda till en proposition.