Kyotoprotokollet måste stärkas om miljömålen ska uppnås
Den 16 februari var det ett år sedan Kyotoprotokollet trädde i kraft. År 2012 ska alla länder som ratificerat protokollet i genomsnitt ha minskat utsläppen med fem procent. För Sveriges del innebar Kyotoprotokollet att vi otroligt nog tilläts öka utsläppet av miljöskadliga ämnen. Världsnaturfonden menar att målen inte räcker för att stoppa klimatförändringen.
Anna Söderström, projektledare på Världsnaturfonden, beskriver Kyotoprotokollet som ett viktigt verktyg för att begränsa utsläppen av växthusgaser på internationell nivå.
- Vi ser nu efter ett års tid att protokollet inte räcker. Det krävs större insatser för att stoppa klimatförändringen. Vi hoppas att protokollet i framtiden ska leda till de stora utsläppsminskningar som krävs, men nu gör det inte det, säger Anna Söderström.
Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, som alla industrialiserade länder i världen utom USA och Australien ratificerat, sträcker sig fram till 2012. Det är först då det är möjligt att se vilka länder som uppfyllt sina mål vad gäller utsläppsminskning och även vilka ytterligare åtgärder som behövs inför nästa åtagandeperiod.
- Den första perioden ska alla länder som ratificerat protokollet i genomsnitt minska utsläppen med fem procent i jämförelse med nivån för år 1990. Det räcker ingenstans om man tittar på de minskningar som behövs. Vi menar att år 2020 måste minskningar på 30 procent vara genomförda och år 2050 behöver det vara 80 procent för de utvecklade ekonomierna. Utvecklingsländerna måste ha möjligheter att släppa ut mer, säger Anna Söderström.
Enligt Kyotoprotokollet får Sverige ha fyra procent större utsläpp per år. Detta på grund av tidigare miljösatsningar som gör att landet redan har relativt små utsläpp. Regeringen har därför satt upp ett eget, nationellt miljömål där förhoppningen är att kunna minska utsläppen med fyra procent fram till år 2012.
- Man måste sätta in extra åtgärder för att klara av det. Men jag tror vi kommer att lyckas. Den största frågan för framtiden är att alla länder måste tänka till om hur man åstadkommer de stora minskningarna, säger Anna Söderström.
Regeringen arbetar nu med en miljöproposition som ska sätta upp nya riktlinjer. En av målsättningarna kommer att vara att Sverige ska bli helt fritt från oljeberoendet senast år 2020.
Det skulle ske stora förändringar miljömässigt sett om befolkningen i Sverige blev mer medveten. Att se över på vilket sätt man reser, vilken typ av husvärme man använder och se över sin elförsörjning kan göra stora skillnader. Om man sparar pengar i fonder är det viktigt att ta reda på vad pengarna går till.
- Om alla i Sverige skulle stänga av sina apparater helt när de inte använder dem, istället för att ha på stand-byfunktionen, skulle vi sänka den totala energianvändningen märkbart, säger Anna Söderström.
Anna Söderström var i kanadensiska Montreal i december förra året på ett internationellt möte med representanter från alla länder som ratificerat Kyotoprotokollet. På mötet förberedes riktlinjerna för protokollets nästa åtagandeperiod med start år 2013.
- Jag är optimistisk inför framtiden. Det är inte metoder som saknas och det är inte pengar heller egentligen. Det som behövs är att man tar det på allvar.

