• För att miljön ska bevaras och klimatförändringar stoppas måste utsläppen minska med 30 procent till år 2020 och 80 procent till år 2050.
Fria.Nu

Kyotoprotokollet måste stärkas om miljömålen ska uppnås

Den 16 februari var det ett år sedan Kyotoprotokollet trädde i kraft. År 2012 ska alla länder som ratificerat protokollet i genomsnitt ha minskat utsläppen med fem procent. För Sveriges del innebar Kyotoprotokollet att vi otroligt nog tilläts öka utsläppet av miljöskadliga ämnen. Världsnaturfonden menar att målen inte räcker för att stoppa klimatförändringen.

Anna Söderström, projektledare på Världsnaturfonden, beskriver Kyotoprotokollet som ett viktigt verktyg för att begränsa utsläppen av växthusgaser på internationell nivå.
- Vi ser nu efter ett års tid att protokollet inte räcker. Det krävs större insatser för att stoppa klimatförändringen. Vi hoppas att protokollet i framtiden ska leda till de stora utsläppsminskningar som krävs, men nu gör det inte det, säger Anna Söderström.
Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, som alla industrialiserade länder i världen utom USA och Australien ratificerat, sträcker sig fram till 2012. Det är först då det är möjligt att se vilka länder som uppfyllt sina mål vad gäller utsläppsminskning och även vilka ytterligare åtgärder som behövs inför nästa åtagandeperiod.
- Den första perioden ska alla länder som ratificerat protokollet i genomsnitt minska utsläppen med fem procent i jämförelse med nivån för år 1990. Det räcker ingenstans om man tittar på de minskningar som behövs. Vi menar att år 2020 måste minskningar på 30 procent vara genomförda och år 2050 behöver det vara 80 procent för de utvecklade ekonomierna. Utvecklingsländerna måste ha möjligheter att släppa ut mer, säger Anna Söderström.

Enligt Kyotoprotokollet får Sverige ha fyra procent större utsläpp per år. Detta på grund av tidigare miljösatsningar som gör att landet redan har relativt små utsläpp. Regeringen har därför satt upp ett eget, nationellt miljömål där förhoppningen är att kunna minska utsläppen med fyra procent fram till år 2012.
- Man måste sätta in extra åtgärder för att klara av det. Men jag tror vi kommer att lyckas. Den största frågan för framtiden är att alla länder måste tänka till om hur man åstadkommer de stora minskningarna, säger Anna Söderström.

Regeringen arbetar nu med en miljöproposition som ska sätta upp nya riktlinjer. En av målsättningarna kommer att vara att Sverige ska bli helt fritt från oljeberoendet senast år 2020.
Det skulle ske stora förändringar miljömässigt sett om befolkningen i Sverige blev mer medveten. Att se över på vilket sätt man reser, vilken typ av husvärme man använder och se över sin elförsörjning kan göra stora skillnader. Om man sparar pengar i fonder är det viktigt att ta reda på vad pengarna går till.
- Om alla i Sverige skulle stänga av sina apparater helt när de inte använder dem, istället för att ha på stand-byfunktionen, skulle vi sänka den totala energianvändningen märkbart, säger Anna Söderström.
Anna Söderström var i kanadensiska Montreal i december förra året på ett internationellt möte med representanter från alla länder som ratificerat Kyotoprotokollet. På mötet förberedes riktlinjerna för protokollets nästa åtagandeperiod med start år 2013.
- Jag är optimistisk inför framtiden. Det är inte metoder som saknas och det är inte pengar heller egentligen. Det som behövs är att man tar det på allvar.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Siham och hennes barn väntar fortfarande

Siham är 27 år. Hon har två barn. Hon sitter i köket i en förort till Stockholm och matar sin yngsta dotter, Sonia. Sonia är elva månader. Hon skrattar mycket. Hennes syster Melissa sover middag i rummet intill. Melissa är två år.
- Jag försöker att le och ha roligt med barnen. Vår situation är mycket jobbig, men jag vill ge dem glädje, säger Siham.
Sonia vet inte ännu att hennes liv är olikt andra barns liv. Men Melissa vet det. Både Sonia och Melissa har levt hela sina liv gömda.

Fria.Nu

Så blev det med den tillfälliga asyllagen

Den 1 april började den nya utlänningslagen gälla. Den tillfälliga asyllagen skulle hjälpa människor som har hamnat i en svår situation. Barnfamiljer skulle få en bra chans att få stanna i Sverige.
Många har fått uppehållstillstånd. Men Migrationsverket har ändå fått kritik för hur de har tolkat den tillfälliga lagen.

Fria.Nu

Grönområden byggs bort på Essingeöarna

För två år sedan försvann Lilla Essingens enda fotbolls- och tennisplan till förmån för ny bebyggelse. Essinge Idrottsplats på Stora Essingen ser nu ut att gå samma öde till mötes, om inte aktionsgruppen Stoppa byggnationen på Essinge IP lyckas övertyga Stadsbyggnadskontoret att ändra sina planer.

Sverige vill inte lagstifta mot illegal skövling

I torsdags höll Brian Baring från Papua Nya Guinea tillsammans med svenska Greenpeace en manifestation utanför näringsdepartementet. De kräver att Sverige slutar importera plywood tillverkad av illegalt skövlad skog på öar som Papua Nya Guinea och Salomonöarna.

Avvisad familj har inget att återvända till

Efter att ha levt som gömda i tre år såg Walter och Lisseth Soriano samt deras fyraårige son Sebastian äntligen en chans att få uppehållstillstånd när den tillfälliga asyllagen kom i november 2005. Men trots att Sebastian är född och uppvuxen i Sverige fick deras ansökan avslag och familjen utvisas till El Salvador - ett land som Sebastian aldrig har varit i.

© 2026 Stockholms Fria