Det finns stora förhoppningar om en ökad rättssäkerhet och en ökad öppenhet, men det finns redan röster som varnar för att öppenheten kommer att bli begränsad och att de ofta allt för långa handläggningstiderna inte kommer att förkortas.
Förändringarna kommer att följas noggrannt av alla de organisationer som har engagerat sig i asylprocessen.

Röda korset är en av dessa organisationer, och kommer att initiera ett forskningsprojekt för att se hur den nya processordningen påverkar besluten i asylärenden.
- Kommer fler att få stanna? Det finns en del som menar att formen för beslutsfattandet också kommer att påverka vilka beslut som fattas. Det ska vi titta på, säger Dick Clomén, flyktinghandläggare på Röda korset. Han ser de stora fördelarna med den nya ordningen i att den ökar möjligheterna till en större rättssäkerhet, och i att det blir lättare för den asylsökande att förstå grunderna till besluten.
- Bara det att ärendet avgörs i en domstol och inte av en myndighet som har dåligt rykte är en förbättring, säger Dick Clomén. Han menar att Utlänningsnämnden hade ett så dåligt rykte att det blev svårt för de asylsökande att acceptera dess beslut.

Men den stora farhågan inför reformen gäller handläggningstiderna. Det gav även migrationsministern Barbro Holmberg uttryck för vid en presskonferens på måndagen, då hon sa att det finns en risk för ökade handläggningstider.
- Det är något vi har lyft fram i alla år, att asylprocessen i Sverige tar för lång tid. Tiden är en allvarlig faktor, i synnerhet för de asylsökandes hälsa, säger Dick Clomén.
Men Mari Andersson, lagman vid länsrätten i Stockholm, säger att man hoppas att målen där ska ta cirka fyra månader.
Enligt den nya ordningen ska överklaganden i asylärenden utredas av en särskild enhet inom Migrationsverket. Om verket står fast vid sitt beslut så går fallet till en av länsrätternas tre migrationsdomstolar i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Vissa särskilda fall kan därefter beviljas prövning vid Migrationsöverdomstolen i Stockholms kammarrätt. Migrationsöverdomstolen ska framför allt ta upp principiellt viktiga fall, som kan bilda praxis. Eftersom den lag som migrationsdomstolarna ska arbeta efter är ny så finns det i princip ingen gällande praxis i dag. Men många som arbetar med flyktingfrågor är rädda för att man i de nya domstolarna kommer att luta sig mot utlänningsnämndens snäva tolkning av den gamla lagen.
- Mycket kommer säkert att hänga kvar. Och många av dem som jobbar i de nya domstolarna kommer också från utlänningsnämnden. Man ska skapa en ny praxis, men exakt hur det kommer att se ut är oklart, säger Dick Clomén, som ändå är förhoppningsfull inför den nya processordningen.
- Det viktigaste är att de grundläggande rättsäkerhetskraven uppfylls. I och med att det förs över till ett domstolssystem så kommer det att förbättras. Men det räcker inte, utan det handlar också om kvalitetpå tolkar och advokater, utredningsmetodik och så vidare. Allt det handlar om rättssäkerheten, så det ska mycket till för att allt ska klaffa.