Göteborgs Fria

”Kunskapen om försäkringsmedicin är väldigt dålig”

Systemet med försäkringsläkare har kritiserats kraftigt de senaste åren och försäkringskassan har tagit till en rad åtgärder för att höja kompetensnivån.

Kritiken mot försäkringskassans system med försäkringsläkare har växt kraftigt de senaste åren. Och inte bara bland personer som nekats sjukpenning. Under 2007 ändrade länsrätten försäkringskassans beslut om sjukpenning i 23 procent av de fall som överklagades. En ovanligt hög siffra. Försäkringskassan har tidigare medgivit att det kan ha funnits fel i processen och erbjuder nu sina läkare en annan, mer begränsad yrkesroll. Dessutom ska kompetensnivån höjas.

– Begreppet försäkringsmedicin har varit ett svagt område kunskapsmässigt. De kurser vi har kunnat erbjuda internt har framför allt varit försäkringsjuridisktinriktade, och de flesta läkare som examineras har bara haft en eller två dagar om ämnet under hela sin utbildning. Det är inte mycket att bygga på, säger Siwert Gårdestig, programdirektör på försäkringskassan.

För att öka de akademiska kunskaperna om försäkringsmedicin har fyra utbildningar i ämnet kommit igång vid olika institut i landet. I Göteborg har man under våren drivit en kurs på 7,5 poäng vid Sahlgrenska Akademin. Claes Lennegerd, försäkringsöverläkare i Göteborg, var närvarade när de sexton första försäkringsläkarna examinerades i veckan.

– Det här är bara den första kursen som kommer till stånd, men enligt min mening borde det väl vara det absoluta minimikravet inom yrkeskåren med sju och en halv poängs utbildning. Jag har en bakgrund som företagsläkare och där är det inte ovanligt med krav på sextio högskolepoäng inom ämnet, konstaterar Lennegerd.

Men om de sexton läkarna, flera från Västra Götalandsregionen, som examinerades i tisdags och onsdags, får några efterföljare återstår att se.

– Jag hoppas att kursen startar upp i höst igen, men än så länge har jag inte uppfattat att det finns någon sådan beställning. Det blir mer problematiskt nuförtiden eftersom länskassorna inte finns längre. Om man centralt vill satsa det som behövs för att bredda verksamheten, det vet jag faktiskt inte. Men jag försöker trycka på där jag kan, säger Lennegerd.

Varför kunskaperna kring försäkringsmedicin sjunkit har både Lennegerd och Gårdestig svårt att förklara. Ett av de största problemen är att det finns mycket stora skillnader mellan olika delar av landet angående vem som sjukskrivs eller inte. Därför har läkarna inte lyckats hitta några gemensamma referensramar för att fatta beslut. Det som har fungerat på ett ställe har inte fungerat på nästa. Det nationella genomsnittet på avslag ligger runt två procent; Västra Götaland något högre, medan man i Värmland avslår nära fem procent av ansökningarna om sjukpenning.

– Det har inte funnits beslutsstöd för läkarna tidigare. Studerar man hur läkare rekommenderar sjukskrivningar skiljer det sig väldigt mycket på sätt som inte går att förklara medicinskt. Där har vi en grund för att se över vad våra beslutsfattare och rådgivare ska ha för vägledning, säger Siwert Gårdestig.

Förutom satsningen på utbildning, som en arbetsgrupp på försäkringskassan arbetar med, ska även läkarnas yrkesroller förändras. I framtiden kommer de att syssla mer med rådgivning åt handläggarna, och även arbeta externt mot den vanliga sjukvården. Tanken är att läkarna ska arbeta mer nationellt, för att försöka minska skillnaderna.

– En viktig aspekt av detta som man ofta glömmer är att andelen ärenden som faktiskt kommer till en försäkringsläkare bara är runt fem procent av alla ärenden. Det är minst lika viktigt att öka kompetensen hos våra handläggare, som ju faktiskt också fattar medicinska beslut. Och det kommer bli minst lika svårt och utmanande, säger Lennegerd.

Dessutom kommer hela organisationen ses över, ”det mesta är fortfarande uppe i luften”, säger Lennegerd.

– I dag är jag försäkringsöverläkare, men exakt vad min roll blir i höst vet jag knappt själv.

Trots att man ännu inte hittat den definitiva formen för försärkingskassans inblandning i den medicinska utbildningen är man internt helt överens om att förändring krävs.

– Vidareutbildningar är bra, men det handlar också om att bygga ny kunskap och sammanställa erfarenheter på ett systematiskt sätt. Området måste utvecklas målmedvetet i landet, säger Siwert Gårdestig.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Sverige kan säga nej till en gasledning under havet

Företaget Nord Stream vill dra en 120 mil lång gas-ledning över Östersjöns botten. Många tror att det skulle skada havsbotten. Folkpartisten Carl B Hamilton skriver i en rapport att Sverige kan och bör stoppa gasledningen. Men det måste gå fort.

Fria.Nu

Sverige kan och bör stoppa gasledningen

Den omstridda gasledningen genom Östersjön kan och bör stoppas – men då måste regeringen agera snart. Det skriver folkpartiets klimatpolitiske talesman Carl B Hamilton i en lägesrapport som presenterades i veckan.

Fria.Nu

© 2026 Stockholms Fria