De tre miljonerna från de statliga klimatbidragen Klimp är inte de enda pengarna som ska investeras i projektet Majorna ekologisk stadsdel. Lika mycket ska in genom merfinansiering från en rad olika intressenter, bland annat allmännyttan och stadsdelsnämnden Majorna.

– Just nu behandlas ärendet om merfinansieringen. Den 10 juni får vi fullständig information om Klimp-pengarna, och till det datumet hoppas vi kunna ha löst allt, säger Kim Weinehammar, projektledare och initiativtagare.

Arbetet med projektet handlar framför allt om att skapa dialog, menar hon. De konkreta resultaten kan låta vänta på sig, men när projektet avslutas om tre år är det tänkt att det ska fungera som plattform för att genomföra förändringar i stadsdelen.

– Det kommer finnas ett bra underlag för vad hyresgäster i Majorna vill med sina bostäder och med sitt närområde, som kommer vara nyttigt både för allmännyttan och inom stadsplaneringen. När projektet är slut ska det så att säga fungera som underlag för andra projekt, säger Weinehammar.

Hur skapar man då det underlaget?

– Jag är inte ute efter att försöka förändra folks beteende, och säga du måste köra ekobilar, du måste källsortera. Jag känner inte igen det. Det jag vill är bara att medborgarna, tillsammans, ska försöka påverka systemet. Jag tror att, genom projektet, kan massor med bra idéer komma till ytan. Bara man tar tag i folks hjärtefrågor.

Kim Weinehammar säger att det finns ett behov av att lyfta medborgarnas känsla av inflytande över vad som händer med stadsdelen.

– Undersökningar har visat att Majorna är en stadsdel där folk upplever en låg grad av att kunna påverka sin stadsdel. Jag hade velat att om man kommer med en idé så ska man själv få vara med i hela processen, från beslut till genomförande. Om ett förslag inte fungerar i praktiken ska man få veta det direkt och förstå hur det har gått till. Medborgardemokrati, helt enkelt.

Hon menar att idéer för att utveckla boendeformer och trafikplanering finns överallt, det handlar bara om att ta fram dem.

– Jag kan ta mig själv som exempel. Jag bor i ett gammalt landshövdingehus med pyttelitet kök. Jag har ingen möjlighet att sopsortera. Varför är det så? Vad kan man göra åt det? Om alla vi som bor i landshövdingehusen ställde den frågan tillsammans skulle man kunna hitta lösningar och svar.

I framtiden ser hon en stadsdel som är mer självständig och har ett väl utvecklat medborgarstyre.

– Majorna är en stadsdel med trettiotusen invånare. Det är ungefär som en liten småstad – men det är inte alls uppbyggt som en mindre stad. I stället blir väldigt mycket lokaliserat centralt i Göteborg, min tonårsdotter åker till Nordstan för att hänga med kompisar och handla.

– Det som är positivt är att det finns väldigt många privata initiativ här redan, till exempel i form av ekologiska butiker. Om vi kan skapa små affärsstråk, som man kan ta sig till smidigt – till exempel genom bra cykelvägar – och folk blir medvetna om vad det är värt att investera i lokala affärer... för att kunna utveckla en ekologisk livsstil så måste ju man alltid, alltid, förankra det på individuell nivå.