Efterfrågansstyrda hyror föreslås av utredningen om bland annat allmännyttans roll i svensk hyreslagstiftning som leds av Michael Koch. Enligt professor Hans Lind, en expert i utredningen, kommer detta troligen leda till att hyrorna behöver höjas med 30-40 procent i attraktiva områden. Utredningen begränsar dock hyreshöjningarna till fem procent om året. Detta betyder i sin tur på sikt att massor med människor kommer att tvingas från sina bostäder och tränga ihop sig i små lägenheter. Ändå är redan nu trångboddheten störst bland hyresgäster och lägst bland dem som bor i egna hem. Hyreshöjningarna i attraktiva områden kunde anses rättvisa genom att hyrorna i mindre attraktiva områden kommer att sänkas. Detta anser jag dock inte vara bra. Det kommer att leda till ett än mer segregerat boende. Endast de välbeställda kommer att ha möjlighet att bo centralt och bekvämt.

Vi behöver istället återinföra höga offentliga subventioner av bostadsbyggandet. Det måste gå att bygga bostäder till priser som studenter, låg- eller medelinkomsttagare har råd att betala. För att inte byggbolagen ska salta priserna, bör det inrättas ett statligt byggbolag som försöker att hålla nere priserna genom att bygga så billigt som möjligt. Dessutom måste byggbidragen vara villkorade så att de inte går till ökade vinster för byggbolagen eller hyresvärdarna utan till att minska hyrorna. En invändning, angående subventioner av byggandet, kan vara att inte allt byggs som marknaden efterfrågar. De som har råd kommer då att välja andra boendeformer än hyresrätten. De hyresgäster som blir kvar kommer då att bli de mest socialt och ekonomiskt utsatta. Hyresrätterna kommer att degraderas till ett så kallat social housing. Jag anser inte detta vara en risk, då jag anser att bidragen kan fördelas utifrån marknadsundersökningar.

Alliansen har avskaffat investeringsbidragen och räntebidrag för byggande av hyresrätter. Dessa var en viss kompensation för ränteavdragen för bostadsrätter och egna hem. Staten stödjer samtidigt boendet – det ägda – genom Europas mest generösa skattesubventioner av räntekostnader. Ränteavdragen kostar staten cirka 18 miljarder per år, varav 14 går till egnahemsägare och fyra till bostadsrättsinnehavare. I nuläget växer kostnaden för staten årligen med dubbelt så mycket som hela stödet till hyresrätten var innan det togs bort.

I dag har hyresrätten inget stöd från samhället. Om man anser att produktionsbidrag är fel, så kan man i stället införa ett schablonberäknat avdrag på hyran för hushåll i hyresrätt som motsvarar den genomsnittliga räntekostnaden i en fastighet med ett visst värdeår.

Kraftiga hyreshöjningar är en bot på en sjukdom som dödar patienten. På något sätt måste det finnas andra sätt att bygga nya hyresrätter som folk också har råd att bo i.

Bygg nya hyresrätter som vanligt folk har råd att bo i, skriver signaturen Orolig hyresgäst.

Malin Hoelstad/SvD/SCANPIX