Största delen av fördraget är en kosmetisk putsning av det ursprungliga konstitutionsförslaget. För att göra det mindre anstötligt för medborgarna inom EU har alla symboler och titlar som anspelar på en europeisk federal stat som flagga, hymn, nationaldag, valuta och president tagits bort. 96 procent av det ursprungliga förslaget återfinns ändå i Lissabon-fördraget.

Den omedelbara innebörden av ett godkännande är att det kommer att förvandla medlemsländer till regioner i en ny europeisk superstat. EU blir i praktiken en federal statsbildning. De stora länderna får ökad röststyrka, ett system med dubbla röstmajoriteter baserat på länder och befolkningsstorlek införs, vilket kommer att öka röststyrkan för de stora medlemsländerna på bekostnad av de små. Sveriges röststyrka minskar från dagens 2,9 procent till 1,8 procent. Tysklands röststyrka ökar från 8,4 procent till 16,7 procent.

EU får rätt att lagstifta på ytterligare 68 områden, vilket innebär att de ges rätt att besluta om allt från rättspolitik, immigration, offentlig service, samhällsplanering, energi, transporter, turism, hälsa och utbildning.

Inför den svenska folkomröstningen 1994 så garanterades det att svensk arbetsrätt och svenska kollektivavtal, alkoholpolitik och vår alliansfrihet skulle förbli intakta. Dessa garantier är i dag ett minne blott. Det vi sa ja till då var ett mellanstatligt samarbete och inte ett överstatligt sådant som styrs av en mycket liten krets av professionella politiker. Vi är med i EU och ska självfallet förbli det, men inte på bekostnad av att vi blir en nordlig region som styrs från Bryssel, utan på de premisser vi sa ja till 1994. Så svenska folket – kräv folkomröstning nu innan det är för sent!