- Det är mycket svårt. Vi behöver mat, och jag måste köpa mjölkersättning till min tre veckor gamla baby. Om vi inte får lön i juni har vi pratat om att sälja teven och två sängar, säger Hiam Kanaan el-Majd, 32-årig fembarnsmor i flyktinglägret Kalandiya mellan Jerusalem och Ramallah.

Ute på gatan spelar barnen basket och kastar smällare. En pojke galopperar förbi på en häst. Familjen el-Majd har under de senaste månaderna skuldsatt sig med cirka 15 000 kronor för att överleva. Fadern Rifat, 51, är en av de cirka 152 000 statsanställda familjeförsörjare som inte har fått betalt sedan februarilönen. Hiam nekar till att bli fotograferad och skyndar in till barnen igen men hon hinner berätta att grannarna har det ännu svårare eftersom de är nyinflyttade och inte känner folk som kunnat låna dem pengar.

Det är flyktinglägren som är hårdast drabbade eftersom de i princip saknar jordbruk att falla tillbaka på, och i dem söker nu sex gånger fler människor nödhjälp jämfört med förra året, larmar flyktingadministrationen UNRWA.

UNRWA distribuerar var tredje månad torra varor, olja och konserver till alla flyktingar, men har inte haft råd att öka utdelningen under våren. För en vecka sedan höjde de humanitära organisationerna sin nödvädjan för i år till 385 miljoner US-dollar till extrajobb, mat och medicin. Det internationella samfundet har bara donerat 71 av de miljonerna, och FN påminner om att det är Israel som i egenskap av ockupationsmakt i slutändan har ansvaret för de drabbade.

På länssjukhuset i nordliga Jenin, som jag besökte för en månad sedan, kommer fortfarande alla anställda till jobbet.

- Men mediciner och materiel har börjat tryta och patienter får klara sig utan vissa mediciner, säger sjukhuschefen Mohammed Abu-Ghali.

Den mest akuta orsaken till den ekonomiska krisen är att Israel konfiskerar den palestinska myndighetens tull- och momsintäkter - cirka hälften av den månatliga budgeten. Det frysta biståndet från EU och omvärlden, som ofta i massmedia framhålls som huvudproblemet, utgjorde bara en fjärdedel av budgeten. Israel och omvärldens regeringar kräver att regeringspartiet Hamas, som valdes i januari i fria och demokratiska val med 74 mandat mot Fatahs 45, ska acceptera Israel, ta avstånd från våld och acceptera tidigare fredsavtal. Islamistiska Hamas vägrar, bland annat eftersom Israel inte har några fasta gränser utan alltjämt koloniserar de palestinska territorierna och själva inte följer tidigare avtal såsom Osloprinciperna och den så kallade Vägkartan för fred.

Ute på den slingrande huvudgatan genom Kalandiyas flyktingläger ligger Ribhi Abu el-Arabs lilla mataffär. Rifat el-Majd och fem andra statsanställda är sammanlagt skyldiga honom omkring 30 000 kronor. Den 53-årige butiksägaren kommer från byn Jalo i dagens Israel och flydde till flyktinglägret undan kriget 1967. Det är självklart för honom att hjälpa sina kunder i trångmål, men även han sätter den här månaden som smärtgräns.

- Jag är själv skyldig leverantörer pengar och har inte stora marginaler, säger Ribhi Abu el-Arab.

En första lättnad erbjöds i söndags när arabiska banker började låna ut en månadslön räntefritt till 40 000 löntagare som tjänar mindre än cirka 2 400 kronor i månaden. Huruvida mer pengar kommer att betalas ut och om de övriga cirka 110 000 statsanställda kommer att få del av det är oklart. Omkring en miljon av de fyra miljonerna ockuperade palestinier är direkt beroende av myndighetens löntagare.

Samtidigt pressar Fatah-presidenten Mahmoud Abbas Hamas premiärminister Ismael Haniyeh att acceptera en gemensam plattform gentemot Israel. I den accepteras Israel och tidigare avtal, och Hamas har sagt att de håller med om det mesta i dokumentet, men att de inte gillar att bli utpressade. Abbas tänker nämligen utlysa en folkomröstning kring dokumentet, som författades av fängslade Fatah- och Hamasledare gemensamt, om regeringen inte accepterar.

En gemensam politisk hållning skulle öka pressen på Israel att avbryta sin nuvarande politik att ensidigt dra nya gränser och stjäla viktiga delar av de palestinska territorierna. Den skulle också kunna bana väg för vapenvila mellan de lösa Fatah- och Hamasgrupperingar som de senaste veckorna angripit varandra på Gazaremsan, med dussintals döda som följd.