Varje år publicerar stadskansliet en rapport om samhällsutvecklingen i Göteborg, där exempelvis utbildningsnivåer och medelinkomst redovisas för varje stadsdel.

Enligt årets rapport fortsätter de ekonomiska klyftorna växa i Göteborg. Skillnaden i medelinkomst mellan Bergsjön, den fattigaste stadsdelen, och Älvsborg, den rikaste, är uppe i en kvarts miljon kronor. Bergsjöbor ligger på 137 000 kronor i årsinkomst – Älvsborgsbor på 389 000 kronor.

– Det går otroligt bra för de välbeställda stadsdelarna. Invånarna där gynnas extremt mycket av den högkonjunktur som råder. Samtidigt får eventuella lågkonjukturer inte samma effekt för dem som det får för människor i fattiga stadsdelar, konstaterar Erika Litzén, samordnare och ansvarig för rapporten.

I rapporten konstaterar man att inkomstutvecklingen pekar uppåt för samtliga stadsdelar. Men skillnaden i hur mycket det ökar är väldigt stor. I Bergsjön ökade snittinkomsten med 500 kronor från 2005 till 2006. I Älvsborg låg samma snittökning på 12 000 kronor.

– Utvecklingen i Bergsjön är förvisso positiv men är otroligt långsam, säger Erika Litzén.

En aspekt av situationen i just Bergsjön är att utbildningsnivån ökat. Fler Bergsjöbor än tidigare har eftergymnasial utbildning. Trots det finns det ett tydligt glapp mellan utbildningsnivåns utveckling och inkomstkurvan. Erika Litzén förklarar det med att Bergsjön har stor omflyttning och många nyanlända från andra länder.

– De som kommer till Sverige i dag är betydligt mer utbildade än de som flyttade hit för tio år sedan. Den höga utbildningsnivån följer med när man flyttar in, men samtidigt saknar man en förvärvsinkomst under en tid, säger hon.

Catharina Thörn är sociolog verksam vid Göteborgs Universitet och har forskat om segregation. Hon säger att rapporten är ett underbetyg till integrationsarbetet i Göteborg.

– Det är uppenbart att det inte fungerar. Man angriper problematiken från fel håll, pratar om att anlägga bostadsrätter i Bergsjön eller bygga fler villor däruppe. Men det stora problemet ligger i de rikare stadsdelarna, som är bäst på att segregera sig, och dels på att bostadsmarknaden är totalt sluten för människor i fattiga stadsdelar.

Thörn säger att en hårt segregerad stad med stora inbördes ekonomiska skillnader riskerar sin egen utveckling.

– Invånarna får svårare att dela staden med varandra. Man kan inte jämföra sina vardagssituationer eftersom de är så olika. Det blir jättesvårt att skapa sammanhållning kring hur staden ska utvecklas.

– Anledningen till att vi har stadsdelar där det bor ett väldigt stort antal utlandsfödda är inte, som vissa påstår, att de väljer att bo där, utan det handlar om en strukturell diskriminering där de här personerna saknar möjlighet att välja. Det påverkar både bostad och möjligheterna att ta sig in på arbetsmarknaden, kommenterar Catharina Thörn.

Men just arbetsmarknaden svarar för en av ljuspunkterna i rapporten. Fler nysvenskar än tidigare är satta i arbete.

– Alla grupper som är utrikesfödda har ökat sin förvärvsfrekvens över de senaste tio åren. Faktum är att vi har en tydligare ökning av just den biten än vad vi hade räknat med, säger Erika Litzén.

Men än så länge har det alltså inte lyckats ge något större avtryck i inkomstkurvan.