Etanol

Framställs genom en process där olika råvaror, till exempel sockerrör eller spannmål, omvandlas till en alkohol. Blandas ut med bensin för att få namnet E85.

Fördelar: Mycket stor spridning. Hundrasextiotusen fordon ute på vägarna i Sverige drivs med E85. Lite mer än var tredje bensinmack kan erbjuda E85. De flesta bilmärken erbjuder en etanolbil. Gratis parkering i många kommuner, befrielse från trängselskatt i Stockholm.

Nackdelar: Ingen universallösning: Sverige har bra klass på etanolen, men i Europa är kvaliteten betydligt sämre. Etanol är inget drygt bränsle, man måste tanka oftare. Etanolproduktion kan även leda till större utsläpp av växthusgaser, eftersom europeisktillverkad etanol framställs med mycket stor insats av fossila bränslen. Dessutom är E85 fortfarande tjugo procent fossilt bränsle.

Kommentar: Det vanligaste – och mest hett omstridda – alternativbränslet. En mycket intensiv debatt pågår om hur stor positiv effekt etanolbilarna egentligen har. Det finns även en debatt om matkonkurrensen: är det rätt att omvandla jordbruksgrödor till bränsle? Hur mycket ska man odla, och var? Men fortfarande det vanligaste och billigaste alternativet.

Biogas

Framställs genom att slam eller avfall får rötna i särskilda anläggningar.

Fördelar: Lägst utsläpp av växthusgaser jämfört med andra alternativbränslen. I jämförelse med bensindrift minskar bidraget till växthuseffekten med upp till 95 procent. Hälsoeffekten minskar också kraftigt. Inga skadliga partiklar släpps ut.

Nackdelar: Usel tillgång på fordon i Sverige. Volvo lade ner sin biogasmodell under 2007. Endast ett hundratal tankställen i landet än så länge. Höga kostnader: en biogasbil är i genomsnitt trettiotusen kronor dyrare än en bensinbil. Även dyrt för bensinmackar att etablera tankställen. Olika gas i olika delar av landet: på västkusten är det framför allt fossil naturgas som finns tillgänglig, och den ger högre utsläpp än slamproducerad biogas. När biogas produceras läcker metan, som bidrar till växthuseffekten. De flesta anläggningar för att framställa biogas har dock minimerat läckaget.

Kommentar: I dagsläget det alternativbränsle som ger minst klimatpåverkan. Om storskalig biogasproduktion ska komma igång behöver man dock börja odla exempelvis vall. Det kan påverka biologisk mångfald på sikt. Just nu produceras inga nya biogasbilar i Sverige, men nya modeller är på väg innan 2010.

Elbil

Elström lagras i ett batteri eller alstras i en bränslecell och driver bilen.

Fördelar: Närmast obefintliga hälsorisker. Utsläppen från eltillverkning sker inte i tätortsmiljö. Luftkvaliteten i orter skulle förbättras avsevärt med elbilar. Även om produktionen tas med i jämförelsen är miljöprestandan hos en elbil bättre än en bensinbil av samma modell.

Nackdelar: Oerhört begränsat utbud: just nu är de enda elbilarna som säljs i Sverige mindre mopedbilar eller golf-fordon. Mycket hänger på framställningen av el: skulle efterfrågan på elbilar öka i Europa måste kapaciteten byggas ut. Det innebär kolkraftverk, som påskyndar och förvärrar utsläppen.

Kommentar: Elbilens miljöprestanda handlar i mycket hög grad om hur elen producerats. I Sverige tillverkas 90% av all el via kärnkraft eller vattenkraft. Den tillverkningen är inte direkt skadlig genom utsläpp, men påverkar omgivningen på andra sätt, genom att förändra den biologiska mångfalden eller bidra till radioaktiva utsläpp i luft och vatten.

Elhybrider

En vanlig bensinbil förses med en elmotor, som tar till vara på överskottsenergin och assisterar vid exempelvis inbromsning. Bilen blir energisnålare och effektivare.

Fördelar: En vanlig bil blir ”smartare” när den blir en elhybrid. Bränsleförbrukningen sjunker med upp till 40 procent. Bilindustrin arbetar mycket aktivt med det här spåret för att förbättra och effektivisera elhybrider, vilket innebär att vi antagligen kommer att få se en ökande andel hybrider i bilparken de närmaste åren.

Nackdelar: Fortfarande en bensinbil.

Kommentar: Många tillverkare försöker nu utveckla plug-in-hybrider. En plug-in-hybrid är en hybridbil med ett större batteri som laddas upp via elnätet. Det innebär att bilen kan köras ett antal mil på eldrift, och sedan tar den vanliga motorn över om elenergin tar slut. Dessa fordon finns inte på marknaden ännu. En etanolhybrid, Prius Etanol, finns på marknaden i Holland men inte i Sverige.

Biodiesel

Diesel gjord på nedbrytbar olja, exempelvis raps eller palmolja.

Fördelar: Jämförbar med etanol när det kommer till klimatpåverkan. Upp till sjuttio procent mindre växthusutsläpp jämfört med bensinbilar. Dieselmotorn är effektivare än en bensinmotor. Kan vara ett bra användningsområde för överskottsfetter från matindustrin, eftersom dieseln baseras på oljor. Rapsolja är det vanligaste i Sverige.

Nackdelar: Finns i dag nästan uteslutande som låginblandning i bensindrivna bilar. Svårt att hantera i Sverige, eftersom oljor – som diesel baseras på – blir grovkorniga och mjölkiga vid låga temperaturer. Ett bättre alternativ i södra Europa. Bilar med partikelfilter kan få problem. Dessutom har biodiesel baserat på palmolja fått skarp kritik eftersom regnskog skövlats för att framställa den.

Kommentar: Inom den närmaste framtiden kommer biodiesel förmodligen att dyka upp som rent bränsle, och inte bara som låginblandat i bensin.

Vätgas

Vätebaserad gas som endast avger vattenånga när den omvandlas till energi.

Fördelar: Bara vattenånga ur avgasröret. Kallas ofta ”framtidens bränsle”.

Nackdelar: Just nu framställs vätgas av fossil naturgas, vilket ger en klimatpåverkan som är något bättre än biodiesel men klart sämre än exempelvis biogas. Det återstår även mycket stora teknikhinder innan vätgasbilar kan införas i större skala. Kostnaden för en vätgasbil är extremt hög. Säkerheten är en kuggfråga: vätgas brinner lätt och måste hållas kall, vilket skulle påverka infrastrukturen stort när det gäller transport och förvaring.

Kommentar: Forskning pågår för att kunna framställa vätgas via solenergi, bland annat i Uppsala. Vätgasen ställer höga krav på infrastrukturen, men är också löftesrik: om den kan framställas via solenergi skulle varje individ potentiellt kunna utvinna sitt eget bränsle via en solcellsanordning, vilket skulle eliminera bränsletillgång som maktfaktor. Visionen om ”vätgassamhället” ligger dock fortfarande mycket långt från att uppfyllas. Bara investeringen i distributionssystemet skulle kräva enorma summor.

5 Källor: Vägverket, Miljöfordon.se, Naturvårdsverket, Gröna Bilister, Fokus magasin, Världsnaturfonden