Kungälv har ett kraftigt underskott i budgeten och gick back med 104 miljoner kronor förra året. I budgeten på 1700 miljoner svarar måltidsservicen för cirka 80 miljoner. 1,5 miljoner av de pengarna har försvunnit i år, för att motsvara sparkraven.

Anders Holmensköld är kommunalråd i Kungälv och ansvarig för besparingarna. Han säger att det ”inte lönar sig att prata om pengar” i det här fallet. Summan för vad luncherna får kosta är satt och det gäller att få ut max för den, säger han.

– Det jag kan säga är att vi betalar 37 kronor per lunch. Frågan är då om vi får rätt kvalitet för de 37 kronorna? Och i det här fallet har det uppenbarligen inte varit så. Vi har fått en för enkel sammansatt matsedel, det är det inget snack om.

Han är inte ensam om den åsikten. Uppstramningen väckte starka reaktioner bland elever och föräldrar, som menar att matsedeln blivit enahanda och inte räcker till för att tillgodose elevernas behov.

Den utlösande faktorn bakom kritikstormen – framför allt från elevrepresentanter och föräldraorganisationer – var en soppa som serverades för ett par veckor sedan. Trots att den enligt matsedeln skulle innehålla matiga rotfrukter var den i praktiken nästan enbart buljong, enligt vittnesmål från flera elever. Måltidschefen i Kungälv, Gunilla Hansson, blev nedringd av upprörda föräldrar.

– Plötsligt kom en mängd elever. Det man kan säga är att det ska vara mjukt bröd till de mindre ”matiga” sopporna, så eleverna kan få i sig lite mer. Men det gäller ju också att barnen faktiskt äter komponenterna i soppan, och inte bara får i sig buljong, det förstår ju alla att det inte är näringsriktigt.

Åtgärderna inför årets termin har varit flera. Matsedeln sågs över och arbetades om. Färre valmöjligheter på salladsbordet, mer soppor och blodpudding, och färsrätter och grytor istället för helt kött var några av konsekvenserna. Dyrt bröd och grönsaker försvann också.

Anders Holmensköld säger att kritiken är förståelig och att man därför ska se över matsedeln en gång till. En råvaruplan ska upprättas för varje elev och man ska justera åtgärderna något.

– Jag skulle också bli vansinnig om jag fick blodpudding för tionde gången. Vi får titta på vad matsedeln egentligen ska innehålla.

Anders Holmensköld är märkbart trött på uppståndelsen.

– Det här är en jättestor fråga för föräldrarna, men inte en så stor fråga för oss politiker. Personligen är jag ganska trött på att vi politiker får syssla med det här. Vårt ansvar är att finansiera verksamheten, men vi kan ju inte ställa oss och laga maten själva, säger Holmensköld.

Nästa år ska budgeten ses över igen. Men Holmensköld är tveksam till att det skulle innebära stora förändringar för skolmaten.

– Vi har en väldigt stram budget för nästa år och kommer inte kunna tillåta att kommunens kostnader ökar. Det här året har vi bromsat mycket och vi måste försöka se till att det håller även nästa år.

Enligt Gunilla Hansson har personalen varit nöjd.

– Det finns inga interna klagomål på att vår matsedel skulle vara bristfällig. Personalen gör det absolut bästa de kan och har anpassat sig väldigt väl efter omständigheterna.