Det är handikappkommittén i Västra Götaland som tillsammans med personalutskottet lagt fram förslaget, som nu ska till regionstyrelsen. Man föreslår att 100 nya lönebidragstjänster – det vill säga tjänster där staten betalar upp till åttio procent av lönen – skapas inom regionen. Dessutom ska fyra nya samordningstjänster skapas för att ha översyn över projektet och förenkla samarbetet för de olika inblandade instanserna, exempelvis Försäkringskassan och arbetsförmedlingen.

– Tjänsterna kommer att finnas inom exempelvis ekonomi och städfunktion, men även inom kulturen. Vissa av de som anställs kanske har eftergymnasiala utbildningar till något yrke och då kan man undersöka om där finns möjligheter, säger Lena Hult (s), ordförande i handikappkommittén.

Idén till projektet härrör ur ett tidigare projekt som regionen genomförde mellan 2004 och 2006. Där låg fokus på att skapa praktikplatser. Lena Hult säger att det gav goda erfarenheter:

– En stor del av de som ingick i projektet fick stanna kvar på de praktikplatser vi kunde erbjuda.

Lisbet Karlsdotter är ombudsman för Unga Rörelsehindrade i Göteborg. Hon säger att föreningens erfarenheter av det tidigare projektet tvärtom var mycket dåliga, och att hon är glad att regionen nu istället väljer lönebidragstjänster.

– Det vi vände oss mot var att man skapade den evige praktikanten. Det vi såg var ungdomar och unga vuxna som valsar omkring i arbetslöshet, korta datautbildningar, eller praktikplatser som inte leder någon vart. Om vi har nått fram med det, så att regionen tagit det till sig och skaffar de här tjänsterna, så känns det otroligt bra.

Karlsdotter har inga exakta uppgifter över sysselsättningen hos medlemmarna i hennes eget förbund, men säger att den är mycket låg.

– Flera av våra medlemmar söker arbete och vill ha det, de går till arbetsförmedlingen och det finns inga. Men det är bara att erkänna att det är en svår arbetsmarknad, och kan man använda lönebidrag som en morot till arbetsgivaren så är det bara positivt.

Hon får medhåll av styrelsemedlemmarna Sara Jafari och Linda Karlsson, som båda haft erfarenhet av praktikplatser sedan tidigare.

– Det brukar låta ”det var trevligt att ha dig här, men tyvärr”, säger Jafari.

– Sysselsättning har vi redan. Det vi behöver är arbete. Så det här initiativet känns väldigt positivt, säger Karlsson.

Lena Hult hoppas att regionens ambition är att den nya satsningen inte enbart ska handla om lönebidrag. Man vill även förbättra situationen ute på arbetsplatserna.

– Vi hoppas att man blir bättre på att ta vara på medarbetare med funktionsnedsättningar. Jag tror inte att det handlar om ovilja, utan att man inte har vetat hittills: vilka möjligheter finns det att få anpassning, hur ska man hantera det om en arbetsgivare? Hur ska man hantera det som arbetskamrat?

Diskussionen om behovet att föra in personer med funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden har försiggått under lång tid i Västra Götaland. GFT har tidigare skrivit bland annat om ett EU-projekt i stadsdelen Lundby i Göteborg, som syftar till att utbilda arbetsgivare att se personer med funktionsnedsättningar som en resurs i arbetslivet. I dag finns det ungefär 185 000 personer i arbetsför ålder med varierande grad av funktionsnedsättningar i Göteborg. 285 av dem har lönebidragstjänster. Det låter inte mycket, men Lisbet Karlsdotter konstaterar:

– Det är ju en femtioprocentig ökning. Det känns väldigt bra att Västra Götaland tar det ansvaret.