Debatt


Irene Oskarsson • Riksdagsledamot (kd)
Stockholms Fria

Vi tänker inte stå och sura vid relingen

Kristdemokraterna kan i dag vara med och verka för en förändrad fiskepolitik i EU. Men då är det hårt arbete nere på roddarbänken som gäller. Man kan inte påverka genom att stå utanför, skriver kd:s Irene Oskarsson i ett svar till Leif Danielsson.

Leif Danielsson från junilistan frågar den 20 december vart visionerna för fiskepolitiken i EU tagit vägen.

Något som är viktigt att påpeka i sammanhanget är att det inte duger att stå stjärnögd i fören och spana mot horisonten för att uppnå en förändrad fiskepolitik i EU. Det krävs hårt arbete nere på roddarbänken för att skutan ska komma någonstans.

När det gäller EU:s fiskepolitik kan vi i dag konstatera att vi har en politik som faktiskt följer vetenskapliga råd. Utifrån det internationella havsforskningsrådet ICES rekommendationer tas beslut för reduktion eller ökning av fiskekvoter. Beslut har tagits om fiskestopp i Kattegatt till följd av forskarnas slutsatser. Att gå bortom ansatsen och faktiskt följa det som forskarna rekommenderar gäller också för det fiske EU bedriver utanför sina gränser.

En viktig målsättning med fiskepolitiken är att skapa hållbara bestånd som kan fiskas över tid. Det här gäller för fiskepopulationer i våra närvatten men också gentemot de fiskefartyg som avgår från främst Spanien, men faktiskt även från Sverige, mot Afrikas kuster. Svenska fiskare deltar i EU:s fiskeflottas fiskande utanför Europas gränser. Vill junilistan då inte vara med och påverka hur detta går till?

Alliansregeringen har accepterat avtalet med Mauretanien men ifrågasatt och bevakat att avtalet verkligen följs upp och att fiskekvoter respekterar vetenskapliga kriterier. Fisket i Mauretanien begränsas till det djuphavsfiske som inte landets egna fiskare själva har resurser till. I den avgift EU betalar till Mauretanien riktas pengar för att utveckla det kustnära och småskaliga fisket med moderna redskap där antalet bifångster minskar.

Något som Leif Danielsson helt tycks ha missat i omvärldsbevakningen för sin artikel är Mauretaniens statskupp i augusti då den demokratiskt valde presidenten avsattes av en militärjunta. EU har sedan dess ställt in betalningarna och fisket. De inställda betalningarna fungerar som ett påtryckningsmedel som det internationella samfundet använder för att verka för ett återinförande av demokrati i Mauretanien.

Kristdemokraterna kan i dag vara med och verka för en förändrad fiskepolitik i EU. Vi vill använda oss av individuella fiskerättigheter som instrument för att ge fiskare större incitament för ett långsiktigt och hållbart fiske. Dagens kvotsystem lider brist på uppföljning och efterlevnad.

Vi har dock inte för avsikt att stå och sura vid relingen tills de andra länderna insett värdet av våra goda idéer. Genom att delta i arbetet på roddarbänken i Bryssel kan Sverige påverka det fiske som Europas fiske bedriver längs de afrikanska kusterna.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria