I onsdags möttes de anställda på Karolinska universitetssjukhus av beskedet att 900 tjänster ska bort. Anledningen är att sjukhuset gått flera hundra miljoner kronor back och måste spara pengar. Oppositionen kritiserar nu landstingsmajoriteten för att den inte satsar extra pengar på sjukvården i den begynnande lågkonjunkturen.

Oppositionslandstingsrådet Ingela Nylund Watz (s) varnar för att den borgerliga passiviteten kommer att leda till försämrad sjukvård i staden.

– Varslet på Karolinska är början på en sjukvårdskris i Stockholm. Inom kort kommer vi se köerna torna upp sig igen och den borgerliga majoriteten saknar politik att bemöta krisen med, säger hon.

Oppositionslandstingsrådet Dag Larsson (s) instämmer i partikollegans resonemang och menar att uppsägningarna är en frukt av de borgerligas skattesänkningar.

– Först lovar man stockholmarna bra sjukvård och sedan underfinansierar man vården genom att sänka landstingsskatten. Det är skandalöst att man måste göra sig av med sjukhuspersonal i ett läge då 60 000 stockholmare står placerade i vårdkö, säger han.

Torbjörn Rosdahl (m) i landstingsmajoriteten tycker att kritiken är befängd.

– Det är ett elände med varsel. Men det hade inte behövts om ledningen på Karolinska hade tagit sitt ekonomiska ansvar. Vi har gett Karolinska en och en halv miljard mer än budgeterat de två senaste åren. De pengarna har förvaltats väldigt dåligt, säger han.

Enligt Torbjörn Rosdahl finns det även ett fem år gammalt beslut som bidragit till den rådande situationen på Karolinska.

– Krisen på sjukhuset grundlades när den dåvarande majoriteten slog ihop Huddinge universitetssjukhus med Karolinska för att spara en halv miljard, säger han.

Klas Östman, presschef för Karolinska universitetssjukhus, hoppas att sparprogrammet inte ska påverka kvaliteten och kötiden alltför mycket.

– Sex procent av personalstyrkan är givetvis mycket. Men i praktiken betyder det bara att vi går tillbaka till det personalantal vi hade under 2007.

900 tjänster måste ändå vara kännbart?

– Jo, men det kan vara ett intressant perspektiv, åtminstone. Men sedan dess har vi arbetat väldigt mycket med effektiviseringsåtgärder för att minska kötiden. Men givetvis kommer det att leda till påfrestningar för personalen när vi skär ner, säger Klas Östman.

Sveriges kommuner och landsting har vid ett flertal tillfällen förgäves vädjat till regeringen om ett akut räddningspaket till landets kommuner och landsting, för att bromsa effekten av lågkonjunkturen inom skola, vård och omsorg. Men SKL:s chefsekonom Clas Olsson tror åtminstone inte på fler varsel i Karolinskas kaliber.

– Även om det är viktigt att det kommer in pengar från regeringen så tror jag inte på ett sådant här omfattande varsel på något annat sjukhus. Det är över huvud taget väldigt ovanligt med så här stora varsel inom det offentliga, säger han.