Varje dag i tre månaders tid har Janne Wallin, verksamhetschef vid Svenska brukarföreningen, gått till Stockholms beroendecentrums mottagning vid S:t Eriks sjukhus för att få sin medicin. Men när han ansökte om att få med sig tre dagsdoser metadon för en tjänsteresa till Budapest fick han avslag.

– Att åka utan medicinering är inget alternativ för mig. Abstinensen gör att jag inte klarar av att koncentrera mig. Enda alternativet för att klara tjänsteresan är att köpa metadonet på den svarta marknaden, berättar Janne Wallin.

På frågan hur han skulle lösa situationen ryckte ansvariga läkare på axlarna och hänvisade till socialstyrelsens föreskrifter.

Socialstyrelsen regelverk medger dock undantag vid synnerliga skäl.

– Vad är synnerliga skäl? Är inte det möjligheten att sköta sitt arbete? säger Janne Wallin.

Christina Paulsrud, ordförande på Stockholms brukarförening, är upprörd och menar att kontrollen kring hämtningsrutiner prioriteras före rehabilitering.

– Vi har medlemmar som tvingas ta ledigt från jobbet för att ta sig till mottagningen och få sin medicin. Det är inte alla som vill eller vågar berätta för sin arbetsgivare om sitt beroende. Om de tycker att rehabiliteringen är viktig borde de ge oss möjligt att hämta ut medicinen på eftermiddagen efter arbetet slutat.

Nadja Eriksson, chef för metadonverksamheten vid Beroendecentrum, vill inte uttala sig i enskilda fall, men tillbakavisar kritiken.

– Det är individuella bedömningar som avgör hämtningsrutinerna.

Men vad säger du om kritiken mot era öppettider?

– Vi har öppet även på tisdagskvällar.

Fast en kväll i veckan hjälper väl inte dem som arbetar heltid och måste hämta sin dos hos er varje dag?

– Det stämmer inte. Vi löser hämtningsrutiner med dem som fått arbete. Vi har inte fått några klagomål.

Även de som skött sin behandling i tio års tid utan felsteg måste hämta sin veckoranson på en bestämd dag vid ett bestämt apotek, varför behandlas de inte som andra vårdtagare?

– Det är mediciner som är dödliga ifall du eller jag skulle ta dem. Det är en försiktighetsåtgärd.

Björn Johnson är universitetslektor vid fakulteten för hälsa och samhälle på Malmö högskola och har forskat om beroendevård. Han menar att det är ett märkligt beslut som Janne Wallin råkat ut för.

– Socialstyrelsens regler förskriver förvisso dagliga besök de sex första månaderna, men det finns möjlighet till undantag och arbete är ett sådant undantag.

Björn Johnson tror Janne Wallin drabbats av byråkratisk stelbenthet.

– Men man måste vara medveten om att det svenska narkotikapolitiska området inte styrs av forskningsresultat, utan av moral och ideologi.