Debatt


N JD N tverket f
Fria.Nu

Öppet brev till H&M, Lindex, Kappahl, Åhléns och Indiska

NÖJD är ett nätverk, med 200 medlemmar, vars syfte bland annat är att uppmuntra sådant som vi anser främjar jämställdhet. Vi vill även komma med förslag på alternativa vägar för dem som vi tycker hindrar
jämställdhet.

Vi har frågat föräldrar om vad de tycker om barnklädesutbudet i de stora klädkedjorna. Många tycker att det är alldeles för könssegregerat. Därför har vi ställt samman fem påståenden med svar, följt av några konkreta förslag till er.

Påstående 1: Det finns viktigare saker att fokusera på när det gäller barn och jämställdhet, till exempel att ge dem ett gott självförtroende.
Svar: Det kommer alltid att finnas viktigare saker, vad man än fokuserar på, beroende på vem man frågar. Nu fokuserar vi på kläder. Att luckra upp vad som är flick- respektive pojkkläder menar vi är ett av många sätt att ge barnen en bredare grund att stå på, där olika sätt att vara människa kan accepteras i allt högre grad.

Påstående 2: Vi ger kunderna vad de vill ha.
Svar: Har ni verkligen undersökt vad era kunder vill ha? Och har ni övervägt möjligheten att flera av era kunder kanske köper de kläder som finns i brist på bättre alternativ?
Varför inte låta era kunder svara på enkäter i butikerna eller på era hemsidor?

Påstående 3: Av kommersiella skäl följer vi modet och har kill- och tjejkollektionerna skilda från varandra. Vi säljer då mer dels för att folk gärna köper moderiktiga kläder, dels för att kläderna inte kan gå från syster till bror eller tvärtom.
Svar: Ni kan mycket väl behålla era ordinarie kollektioner, men det finns kunder som söker efter kollektioner som inte nödvändigtvis knyter barnet till endera könet. Ni skulle kanske till och med sälja mer om ni utökade barnklädsortimentet med unisexkollektioner.

Påstående 4: Könsneutrala kläder innebär tråkiga kläder.
Svar: Färg och mönster behöver inte vara knutet till antingen flickor eller pojkar. Med hjälp av era egna designers kan ni naturligtvis skapa kläder som överskrider könsgränserna mer än de gjort hittills.

Påstående 5: Varför ska barn ha unisexkläder när inte vuxna har det?
Svar: Det här är en stor utmaning för oss alla. Ju friare vi blir på ytan, desto större möjligheter får vi att även bli friare på insidan. Men, även om vi vuxna inte alltid är de bästa förebilderna, låt barnen få vara barn i första hand, istället för flickor och pojkar.
Förslagen kan sammanfattas såhär:
* Kläder, i alla storlekar, som inte omedelbart signalerar 'endast för flickor' eller 'endast för pojkar.'
* Alla färger och mönster till båda könen.
* Gör en ordentlig kundundersökning, i era butiker eller via era hemsidor.
* Prova en unisexkollektion under en längre tid, parallellt med de 'vanliga' kläderna.

Avslutningsvis, varför ska klädkedjorna överhuvudtaget bry sig om sånt här? En klok förälder sa: 'För att alla som påverkar barn har ett ansvar för framtiden, inte bara för försäljningssiffror.'
Vi hoppas att ni vågar ta ett första steg mot en mer jämställd värld!
Då blir vi nöjda.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria