Studien pågick under två år och omfattar 2 399 soldater. Den visar att 84 procent av krigsveteranerna har kroniska besvär som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, och att 54 procent har psykiska problem. En tredjedel kämpar med depression och alkoholism.

Uppskattningsvis 400 000 serber deltog i krigen i Kroatien och Bosnien år 1991–95 och konflikten i Kosovo år 1998–99. Serbien har omkring 7,5 miljoner invånare.

– Krigsveteraner är en väldigt sårbar befolkningsgrupp. Men deras behov är inte erkända och de har länge nonchalerats av samhället, säger Rasim Ljajic, social- och arbetsmarknadsminister i Serbien.

Allmänheten är delad över Serbiens roll i krigen. Många anser att krigen kämpades i försvar av serber som lever utan för Serbien, andra anser att de var politiska misstag och betraktar veteranerna som krigsförbrytare.

Zeljko Spiric, psykiater och en av författarna till rapporten säger att det handlar om allvarliga hälsoproblem som kommer att finnas kvar under en lång tid. De flesta veteraner lider av posttraumatisk stress som en reaktion på starka känslomässiga upplevelser från kriget.

– Det är allvarligt, särkilt eftersom undersökningen visar att det sällan behandlas, säger Zeljko Spiric.

Han förklarar att internationella studier klargjort att en tredjedel av alla som lider av posttraumatisk stress lyckas hantera det själva, en tredjedel söker hjälp och en tredjedel kämpar med det resten av livet.

Posttraumatisk stress kan få svåra följder. Förra helgen skedde ett vansinnesdåd – en före detta krigsveteran i Kroatien dödade fyra personer efter ett familjegräl. Vänner och släktingar förklarade efteråt att han lidit av posttraumatisk stress i flera år.

En muslimsk organisation för krigsveteraner i Bosnien uppger att 518 medlemmar tagit sina liv sedan år 1995 och att ytterligare 300 personer gjort självmordsförsök.

– Många människor bär trauman med sig. Krigsveteranerna är inte de enda som lider av minnesbilder från kriget, säger Nenad Vukosavljevic från ickevåldsorganisationen Centre for Non-Violent Action, CNA.

Enligt CNA stred omkring 800 000 personer från forna Jugoslavien i krigen. Minst tre miljoner civila flydde sina hem och cirka 200 000 människor fördes till koncentrationsläger under krigen.

– De civila offren lider fortfarande av många problem som de tvingas hantera på egen hand eftersom de inte får någon hjälp, säger Nenad Vukosavljevic.

– Detta är en region där mycket måste göras för att skapa sinnesro för väldigt många människor och för att möjliggöra någon slags försoning. Det kommer vara en lång process.