–Svenska miljöriskbedömningar inriktar sig oftast på en kemikalie i taget. Men det är viktigt att ta den sammanlagda föroreningssituationen i beaktande, säger Tobias Porsbring vid Institutionen för växt- och miljövetenskap på Göteborgs Universitet.

Sedan 2004 har han undersökt de sammanlagda effekterna av läkemedel och personliga hygienprodukter – till exempel hudsalvor, mjällschampo, och deodoranter – på ekosystem i havsmiljön. Han har upptäckt flera oroväckande effekter.

– Exempelvis har läkemedlet clotrimazole, som är vanligt som hudsalva, skadliga effekter på alger redan vid mycket låga halter.

Porsbring säger att det saknats metoder för att bedöma ”cocktaileffekter” av ämnen tidigare. Detta kan ha lett till att man missbedömt föroreningssituationen i havsmiljöer längs västkusten, säger han.

– Om halterna av en enskild kemikalie är tillräckligt låga så antar man att den inte har någon effekt. Men det är inte säkert att det är en säker bedömning.

Varför har man inte lagt vikt vid det här tidigare?

– Dels är det svårt att studera, dels är det relativt nytt att man faktiskt tänker på det i bedömningen. Förhoppningen med min avhandling är att den ska bidra lite till förståelsen för effekterna och förhoppningsvis även hjälpa till med att hitta olika metoder så att man ska kunna bedöma blandningar av kemikalier och kunna omsätta det här tankesättet mer i praktiken.b