År 2008 ökade vindkraften i Sverige med cirka 40 procent för andra året i rad, vilket innebar en elproduktion på drygt 2 TWh. Alliansens nya mål är 30 TWh vindkraft till år 2020. Det är möjligt om vi får en process där naturvårdsintresset kommer in tidigt så att skyddsvärda områden sparas. Men nu tolkar Skatteverket lagen på ett nytt sätt som missgynnar vindkraftkooperativen och som enligt Energimyndigheten hotar den fortsatta utbyggnaden av vindkraft.

Hushåll som vill bidra till minskade klimatutsläpp kan köpa andelar i vindkraftverk upp till vad som motsvarar den egna elförbrukningen. Den relativt höga investeringskostnaden kompenseras av att vindkraftens låga rörliga kostnader leder till ett lägre elpris.

En stor del av den tidiga vindkraften från 1990-talet ägs kooperativt. Med runt 20 000 medlemmar i hela landet, är vindkraftkooperativen en växande folkrörelse. I Europa är denna form av ägande i elproduktion vida spridd. Möjligheten för människor att bli delaktiga i och dra ekonomisk fördel av vindkraften bidrar till att de orter som har vindkraft får del av nyttan och underlättar också vindkraftens långsiktiga etablering.

Nu vill Skatteverket beskatta prisskillnaden mellan vindkraftens låga elpris och priset på elmarknaden, som bestäms av den rörliga kostnaden för den dyrare kolkraften. Det skulle i praktiken innebära att vindkraftkooperativen drabbas av en ”kolskatt”. Skatteverkets beslut är märkligt och bortser helt från hushållens investeringskostnad. Dessutom utgår ingen sådan skatt om ett hushåll investerar i ett gårdsverk eller om ett företag investerar i vindkraft för sin egen elförbrukning.

Med ena handen arbetar regeringen och myndigheter för att Sveriges mål ska kunna uppnås: det inrättas ett nationellt nätverk för vindbruk, kommuner uppmuntras att förbättra förutsättningarna för vindkraft och Energimyndigheten arbetar med regelförenkling för vindkraft. Med den andra handen hotar man samtidigt att underminera villkoren för samägande i vindkraft – det mest kostnadseffektiva medlet för att vindkraft verkligen ska byggas i stor skala.

Vindkraftkooperationens expansion hotas när lönsamheten för privatpersoner försvinner. Den lilla skatteintäkt på 5–10 miljoner kronor, som Finansdepartementet i dagsläget har att se fram emot, kan bli en osäker inkomst eftersom vindkraftkooperativ på sikt kan tvingas sälja sina andelsägda vindkraftverk till de stora energibolagen vilket också försämrar konkurrens på energimarknaden.

Energimyndigheten anger i en rapport att skatten är ett allvarligt hinder för att nå planeringsmålet för vindkraft och vill istället ha regelförändringar som främjar ett ökat andelsägande. Ska Sverige kunna utveckla ett hållbart energisystem kan inte den positiva utvecklingen av kooperativa vindkraftverk i praktiken stoppas.

Vi hoppas att näringsminister Maud Olofsson, Anita Brodén (FP) från Miljöutskottet och Annika Qarlsson (C) från Arbetsmarknadsutskottet ingriper och försöker stoppa skatten.