På grund av krympande elevkullar och stor elevflytt har Gunnared ett elevunderskott på ungefär 500 elever. I samarbete med lärargrupper på de olika skolorna ska nu ett stort besparingssarbete sättas igång, vilket väckt massiv kritik och bland annat ledde till öppna demonstrationer när sparkraven blev kända i december.

– Jag förstår att både personal och föräldrar kan uppleva det här som jobbigt, men det som är fullständigt klart är att stadsdelen helt saknar förutsättningar för att fortsätta som man har gjort tidigare, säger Ylva Eckerstein, kommunens särskilda utredare av skolsituationen i Gunnared.

Hon har, tillsammans med flera andra, nu arbetat fram två konkreta förslag för skolornas framtid i stadsdelen som under de senaste veckorna presenterats för lärare och föräldrar i den ekonomiskt hårt ansträngda stadsdelen.

I förslagen framgår att flera av de mindre skolor som i dag finns i området ska stängas ned, och större enheter ska bildas. Det har väckt kritik från både lärare och föräldrar, som menar att stora skolor har en negativ pedagogisk inverkan.

– I stora skolor riskerar vi att barnen blir gymnasieungdomar för tidigt. Både pedagogiskt och arbetsmiljömässigt är det ett problem. På kort sikt riskerar vi att många av eleverna börjar må sämre och väljer att flytta, och så slutar det med att det iallafall inte blev lönsamt, säger Patric Greider, lärare på Vettleskolan och facklig representant för Lärarförbundet.

Under tre informationsträffar de senaste veckorna har förslagen introducerats för de berörda skolorna. Men många bland personalen är fortfarande kritiska mot hur processen hanterats och de förslag som lagts fram.

– Vi har blivit lovade så mycket saker genom åren som inte blivit verklighet. Informationen har varit ganska luddig genom hela processen, säger Marita Kähäri, som varit lärare i fyra år.

Hon arbetar på Gunnaredsskolan, en liten F-5-skola som förmodligen kommer att läggas ned. Den ingår inte i något av de två förslag som är aktuella.

Nedskärningarna på skolan har redan börjat märkas. Sedan sportlovet har skolan gjort sig av med tre heltidstjänster, vilket har omöjliggjort den tidigare utomhusverksamheten.

– Eleverna tycker att det är jättetråkigt såklart. De undrar varför vi inte kan gå ut i skogen som vi brukade, säger Kähäri.

Gunnared är också speciellt på grund an den höga andelen barn från andra kulturer. Många har stort behov av extra stöd i skolan och har problem med att klara av språket.

– Vi har flera barn här som är i stort behov av stöd men som inte får det eftersom resurserna saknas. Känslan som sprider sig är att vi bara ”väntar ut” den här våren så får vi se vad som händer, säger Kähäri.

I Gunnared kostar varje elev just nu ungefär 98 000 kronor per läsår. Målet i förslagen är att årskostnaden ska bli 10 000 kronor mindre per elev, vilket motsvarar nettokostnaden i de stadsdelar som är socioekonomiskt jämförbara med Gunnared, exempelvis Biskopsgården.

Men samtidigt dras lärartjänsterna ner över hela stadsdelen.

– Vi har hamnat i en rävsax. Vi lärare upplever det som att vi blir färre och färre och ensammare och ensammare. Det har hela tiden varit lärartjänster man skurit på. Det är omöjligt att skära ner mer på lärartjänsterna. Vi lever redan i dag under mycket hög stress och press och risken för ohälsa ökar för varje dag. Dessutom känner vi med eleverna som inte får den undervisning som de enligt skollagen och andra styrdokument har rätt till, säger Patric Greider.

Han säger att även om lärarna varit delaktiga i förslagen så har processen blivit rörigare än nödvändigt.

– Det blev ingen bra koordination av diskussionerna kring förslagen innan man gick ut med dem. Flera grupper fick komma med synpunkter och tyckte olika saker, men vi som sitter som fackliga företrädare centralt fick ingen överblick över helheten.

Ylva Eckerstein säger att hon räknat med kritik.

– Det är ett väldigt stort arbete med väldigt mycket synpunkter och protester. Men det hör på något vis till, från första början valde vi ett väldigt öppet arbetssätt, människor som är berörda ska få information, då kan det bli lite turbulens. Men min erfarenhet är att saker och ting landar bättre om man har tillåtit en öppen process.

Vilket av de två aktuella förslagen som kommer bli aktuellt i slutändan är långt ifrån klart. Enligt Eckerstein är man fortfarande tidigt i planeringsprocessen. Klart är i alla fall att enheterna blir större och att det kommer att bli aktuellt med F-9-skolor: skolor där samtliga elever, från förskola till niondeklass, ingår.

– När det blir stora skolor är det viktigt att man skapar små skolor i skolan. Det handlar om att vi försöker skärma av omgivningarna och ordna egna entréer och utemiljöer för barn i olika åldrar. Lokalmässigt ordnar man det så att man ändå fungerar separat.

Hur blir det med lärartätheten?

– Det kommer bli lägre lärartäthet men vi tror att man kan organisera om eleverna på ett annat sätt. I dag finns det väldigt många små klasser som ändå behöver ha en egen lärare. Där skulle man kundna bilda lärarlag som har rätt kompetens och ger möjligheter att utveckla eleverna.

På Gunnaredsskolan är tongångarna betydligt mer pessimistiska inför framtiden. Marita Kähäri pratar om desillusionering bland personalen.

– Väldigt många mår dåligt på grund av detta. Det finns inget gehör om man vill genomföra saker, ovissheten är stor, och det känns som att kvaliteten på undervisningen försämras.

Hon säger att det känns som att framtidsvisionerna saknas.

– Det verkar som att det bara är pengarna som styr. Man tänker så långt fram som till nästa val, men inte längre. Om de kunda tänka tio år framåt, eller tjugo år framåt, istället. Hur ska vi kunna förvänta oss att de här barnen ska bli motiverade att läsa vidare när vi inte ens kan tillgodose deras behov här och nu, säger Marita Kähäri.