Om det var folkomröstning om EMU-inträde i dag skulle euroförespråkarna vinna med sina 47 procent mot nejsidans 45 procent, enligt en ny opinionsmätning från Sifo. Två procent är inga stora marginaler, men det är första gången en undersökning visar på ett övertag för jasidan.

Toivo Sjörén, opinionsansvarig på Sifo, berättar att det finns en långsiktig och kortsiktig förklaring till opinionsskiftet.

– På lång sikt handlar det om att vi under en längre tid vant oss vid att använda euron när vi varit ute och rest.

– På kort sikt kan det handla om att kronan försvagat sin ställning mot euron efter finanskrisens valutaförändringar, säger han.

Anna Thoursie, chefsekonom på Kommunal, anser att det är bra att vi i dagsläget står utanför EMU. Under rådande kristider tjänar ett exportberoende land som Sverige på en svag kronkurs. Genom att raset på exportsidan dämpas mildras även arbetslösheten.

– Nu gynnas vi av den svaga kronan. Man ska givetvis inte ha en undervärderad valuta som strategi, men i det här fallet får vår exportindustri draghjälp av den svaga kronan, säger hon.

Bieffekten är en dyrare import, men ur ett svenskt perspektiv är exportens betydelse överordnad importens.

– Man får ta det onda med det goda, säger Anna Thoursie.

Lars Jagrén, chefsekonom på Företagarna och positiv till EMU, är kritisk till uppfattningen att den svaga kronan skulle vara en effektiv medicin för att dämpa arbetslösheten.

– Vi är lika beroende av import som export. Exportindustrin gynnas på kort sikt, men allt annat missgynnas. Småföretagen drabbas extra hårt eftersom de importerar mer än de exporterar, säger han.

Lars Jagrén menar att en försvagning, indirekt ofrivillig devalvering, av kronan är farligt. När svensktillverkade varor blir billigare utomlands ökar risken för lönedumpning.

– När vår export blir billigare talar vi om för andra att våra varor är värda mindre. Vi har redan sett att industriföretag drabbats av sänkta löner och arbetstider i det avtal som slöts mellan Teknikföretagen och Metall, säger han.

Anna Thoursie invänder mot den tolkningen.

– Det har inte sagts något om sänkta löner, däremot har det slutits ett avtal om förkortad arbetstid, säger hon.

Även om finanskrisen fått ytterligare fart på debatten kring euron är frågan fortfarande sval hos riksdagspartierna. Blanka nejsägare är vänsterpartiet och miljöpartiet. Mest positiva till en euroanslutning är folkpartiet medan övriga partier ligger lågt i frågan.

– Det är fortfarande en partisprängande fråga och splittring om euron finns i alla partier, säger Toivo Sjörén på Sifo.

Hur EMU-opinionen fortsättningsvis kommer att fördelas vågar han inte sia om, den turbulenta krisen gör en framtidsprognos extra svår.

– Det finns inga explosiva trender och det är fortfarande jämnt mellan ja- och nejsägarna. Däremot finns det en trend som säger att vi sakta är på väg att bli mer positiva till EMU, mer än så är svårt att säga, säger han.

I övrigt bjuder inte Sifoundersökningen på några större överraskningar. 1 000 personer intervjuades mellan 6–8 april. Kvinnor och boende i Norrland är fortfarande mest skeptiska till euron medan den stora majoriteten av sympatisörerna finns att hitta i södra Sverige. Undersökningen gjordes på uppdrag av Rapport.