Egypten är det land i världen som har högst förekomst av hepatit C. Det beror främst på den massiva kampanjen mot masksjukdomen snäckfeber på 1960-talet som på grund av okunskap ledde till en omfattande spridning av hepatit C – eftersom behandling skedde med återanvända sprutor.

– På den tiden fanns det inga engångssprutor. Med orena nålar spreds smittan lätt från en person till en annan, berättar Refaat Kamel, läkare och expert på tropiska sjukdomar.

Miljontals egyptier smittades innan den WHO-sponsrade hälsokampanjen tog slut 1982. Forskare upptäckte hepatit C-viruset 1987 och först ett årtionde senare visade det sig att den höga förekomsten av hepatit C i Egypten hängde samman med behandlingarna av masksjukdomen.

– Det här är konsekvenserna av utbrotten av smittan under 1960 och 1970-talet. Leversjukdomarna är högsta prioritet just nu, säger Mostafa Kamal Mohamed, professor i samhällsmedicin på Ain Shams-universitetet i Kairo.

Hälsomyndigheterna gör nu ansträngningar för att stoppa viruset som smittar via blod. En nationell kartläggning som presenterades i april i år visar att 8 till 9 miljoner människor, mer än 10 procent av befolkningen, blivit utsatta för hepatit C-smitta och av dem beräknas cirka 5,5 miljoner människor vara smittade.

Cirka 30 procent av dem som smittas blir av med viruset inom ett halvår medan 70 procent utvecklar kronisk leverinflammation. Läkare beräknar att cirka 30 000 människor dör varje år i Egypten till följd av leversjukdomar som hänger samman med hepatit C-smittan.

Regeringen gör nu satsningar för att begränsa smittan och har startat 16 behandlingscenter i landet. Sjukhusen skärper sin kontroll och det genomförs också informationskampanjer, riktade till allmänheten, som beskriver hur sjukdomen smittar via blod.

Men för de som utvecklat kronisk leverinflammation finns få alternativ eftersom organtransplantationer bara tillåts i begränsad omfattning i Egypten.