Debatt


Linda Forssén
Göteborgs Fria

Öka insatserna för att få fler att gå i skola

Kommunerna har sen 2005 ansvar att följa upp ungdomar mellan 16–20 år som inte går i gymnasiet och erbjuda åtgärder. De ska hålla sig informerade om hur många som fullgjort skolplikt men som inte fyllt 20 år som är sysselsatta. De som inte går i skola eller har jobb ska erbjudas individuella insatser. Det kallas uppföljningsansvar. Det sköts dåligt, skriver Linda Forssén, ordförande i Lärarförbundet Trollhättan.

Mindre än hälften av kommunerna har en handlingsplan för detta arbete – det visar Skolverkets granskning. De flesta berörda ungdomar har avbrutit gymnasiet. Ofta saknas rapporteringssystem inom eller till hemkommunerna och det kan ta flera månader innan ungdomen uppmärksammas och kontakt tas. Det vanligaste som erbjuds är ett individuellt program inom gymnasieskolan, en återgång till något man lämnat. Uppföljningen präglas av slentrian, rutin och ofullständiga insatser.

Nu måste jobbet göras bättre – det är dags att agera istället för att reagera. Man måste arbeta förebyggande då målet är att så få som möjligt ska hoppa av gymnasiet. Inte att kontakt ska tas när avhoppet är ett faktum. Erbjudande om individuellt program får inte bli enda erbjudande. Här krävs betydligt fler och andra individuella insatser.

Ungdomsarbetslösheten skenar och redan nu står en tredjedel av landets unga utanför arbetsmarknaden. Ökningen är den högsta i Europa. Det är ett ovärdigt rekord för Sverige. De flesta har avbruten utbildning på gymnasiet eller ofullständig grundskola som enda merit. Att vara ung och arbetslös bryter framtidsmöjligheterna. Detta är unga som försenas i livet, inte kan bilda familj, flytta hemifrån, ha egen inkomst, och få tillträde till system som gäller vid sjukdom och arbetslöshet. Risken för social marginalisering är reell och hög.

Riskscenariot betyder inte bara missade chanser för våra unga, utan också reella sociala och hälsorisker. Det innebär stora samhällskostnader på många områden, särskilt för kommunerna. Av det skälet är det uppenbart att kommunernas uppföljning snabbt måste fungera.

Det krävs insatser redan innan avhopp sker och då behövs ny, modern och tillräcklig kompetens bland studievägledarna. Det behövs samarbete mellan gymnasier och arbetsförmedling, till exempel lotsfunktioner. Uppföljningssystem måste bli snabba, återkopplande och medger tidig kontakt. Insatserna måste varieras och utgå utifrån den unges kompetens och vilja. Studie- och yrkesvägledning direkt kopplad till praktik, prao och sommarjobb under hela gymnasietiden behövs. Inrätta kombinationsplatser där arbetsmarknadsinsatser och studier blandas, praktikplatser inom offentlig sektor, föreningspraktik och ideella uppgifter i kombination med utbildning, meritförstärkning i väntan på utbildningsplats, sommarjobb till alla som går i gymnasiet. Det är några exempel på aktiva insatser.

Insatserna måste vara aktiva och tidiga, inte passiva och sena. När samhället bryr sig, tar kontakt och skapar framkomstvägar ihop med dem det gäller, ökar framtidstron och tryggheten hos de som möter ett sådant samhälle. Det går inte att ducka för ett sånt ansvar.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria