Färsk statistisk från OECD visar att svenskarnas ersättning från a-kassan dalat från 61 procent till 53 procent, räknat utifrån den tidigare lönen, mellan år 2006 och 2007. Ett fall som betyder att nivåerna är lägre än i USA och som placerar Sverige på den nedre halvan av OECD-rankingen.

– Det här är ett resultat av regeringens sänkning av inkomsttaket för två år sedan. Vi måste se till att höja a-kassetaket igen, säger Sture Nordh, ordförande för TCO.

Upp till 18 700 kronor kan man tjäna för att ha rätt till 80 procent av månadslönen vid arbetslöshet. Löntagare som tjänar över beloppet får i genomsnitt nöja sig med 50–55 procent av sin lön.

– Vi bedömer att endast en fjärdedel av våra medlemmar har rätt till 80 procents a-kassa. Det är givetvis en ohållbar situation i en lågkonjunktur. Människor klarar inte av att leva på hälften av sin lön, säger han.

Sture Nordh menar att den försämrade a-kassan kan förlänga lågkonjunkturen. Rädslan för att bli arbetslös och barskrapad kan avskräcka folk från att konsumera.

– De som fortfarande har jobb väljer att spara pengar i fall att de blir arbetslösa. Det leder till minskad efterfrågan och mindre jobb, ekonomin skulle tjäna på att taket höjs, säger han.

TCO bedömer att ersättningsnivåerna fortsatt minska till 51 procent i år, ett fall på ytterligare två procent.

– Vi har haft en löneutveckling på tre procent samtidigt som inkomsttaket legat still. Det innebär att andelen som har rätt till full ersättning fortsätter att sjunka, säger Sture Nordh.

Är ni rädda för att minskad a-kasseersättning kan påverka facket negativt?

– Det trodde man när a-kassan försämrades för två år sedan, men det visade sig att när folk lämnade a-kassan stannade man kvar i facket. Våra krav på höjt inkomsttak handlar inte om organisationsintressen utan om en rimlig anställningstrygghet, säger Sture Nordh.

Sverige ligger på 20:e plats av de totalt 28 OECD-länderna. Högst a-kassa har Luxemburg – 87 procent – medan Australien har lägst – 31 procent.