Myndigheten för skolutveckling väljer några skolor i landet som ska vara idéskolor varje år. De väljer skolor som arbetar på ett bra sätt med mångfald. De har nu valt idéskolor i tre år, och i år valde de sexton skolor.Skolorna ansöker själva om att bli idéskolor. Rektor Sally Jonsson Lilja berättar:– Vi skrev om tre saker i vår ansökan: vårt arbete med att utveckla språket, vår goda stämning och vårt arbete mot mobbning.

Barnen går i Landamäreskolan upp till sjätte klass. De har 23 olika modersmål, berättar Sally Jonsson Lilja. Därför arbetar skolan mycket med språk och läsning.– När jag kom till skolan och tittade vilka elever som gick där, såg jag att 48 procent av eleverna talade mer än ett språk. Vi tittade på hur mycket eleverna läste när de inte var i skolan. De läste inte alls så mycket som vi trodde, säger Sally Jonsson Lilja.

Skolan har medvetet anställt personer med utländsk bakgrund. Det är bra för eleverna, säger rektorn. Själv kommer hon från Egypten.– Eleverna kan känna igen sig i personalen. Det är viktigt att visa att man kan bli rektor även om man inte är helsvensk. Men om man inte kan språket, klarar man inte att utbilda sig.

Skolan försöker arbeta så att eleverna inte ska mobba någon. De har ämnet livskunskap på schemat, liksom gymnasiet som Sesam har skrivit om tidigare. Men Landamäreskolans elever är yngre och livskunskapen handlar om andra saker.– Det är viktigt att vi lär eleverna att leva tillsammans. Interkultur är målet, inte mångkultur. Det får aldrig vara konstigt att möta människor från andra kulturer, det får aldrig vara vi och dom.Idéskolor får 100 000 kronor per läsår. De kan använda pengarna hur de vill, men det kostar en del pengar att vara en idéskola. Skolan ska ta emot fyra studiebesök per år från andra skolor. Och några av lärarna ska åka till Stockholm ibland.– Vi har två konferenser i Stockholm för idéskolor det här läsåret. Vi använder en del av pengarna till att betala resorna.Sally Jonsson Lilja och två andra lärare arbetar med idéskolan. De andra lärarna är Helen Löfgren och Kerstin Kloo. Båda var med på den första konferensen. De ser fram emot de två åren som Landamäreskolan ska vara en idéskola.

Vad kommer det att betyda för skolan att vara en idéskola?– Skolor får mycket information från olika håll. Det är svårt att välja vad man vill satsa på. Jag tror att vi kommer att bli bättre på att hitta den väg som vi vill följa, säger Kerstin Kloo.– Det viktiga med Landamäreskolan är inte att vara en idéskola. Men personalen gör så mycket bra saker. Det är bra att de får ett erkännande, säger Sally Jonsson Lilja.