Pyramiderna, Påskön, Taj Mahal och Visby. Stockholms skärgård platsar mer än väl i det sällskapet, för Stockholms skärgård är en helt världsunik miljö vad gäller struktur och topografi.

Vår skärgård är inte lik någon annan skärgård, och har en rik kulturhistoria som visar hur människor har bott där och brukat land och vatten.

Om skärgården blir klassad som världsarv innebär det inte bara uppmärksamhet, utan också ett skydd för skärgårdsmiljön. En säkerhet mot överexploatering och aningslöst utnyttjande. Sammantaget skulle detta vara ovärderligt för både skärgården och hela besöksnäringen i området.

Ett världsarv är ett kultur- eller naturarv som är så värdefullt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten och som vittnar om människans eller jordens historia. I Sverige finns i dag 14 världsarv, Laponia, Höga kusten, Drottningholm och Visby är några av dem. Över hela världen finns det just nu 878 världsarv i 145 länder.

Förutom att Stockholms skärgård är en helt unik miljö, är det också en mycket nåbar miljö. På bara några minuter från Stockholm city är man ute i skärgården. Det skulle bli ett världsarv som människor verkligen kan besöka och uppleva.

Världsarvsklassningen ger status till en plats och fungerar som en form av garanti till besökare att det är en upplevelse utöver det vanliga. En världsarvsklassning skulle givetvis vara otroligt betydelsefull för alla som lever på besöksnäringen i skärgården – men även i resten av Stockholmsområdet.

Jag har lite svårt att förstå varför Visby kan vara ett världsarv, men inte Stockholms skärgård. Eller varför Karlskrona kunde bli det, men inte Värmdö.

Jag tycker att kommunerna i Stockholmsområdet ska gå samman och arbeta för att Stockholms skärgård ska föras upp på listan över förslag till världsarv.

En vision är en dröm med en plan. Min plan är att få upp ämnet på agendan och få så många att prata om det att visionen om ett världsarv så småningom kan starta sin resa mot målet att bli verklighet.