Arealgräns hotar den svenska ängen
Trots ökade ambitioner för att bevara den svenska ängen finns nya hot. Tolv procent av våra svenska ängar riskerar att gå förlorade i och med ett nytt regeringsförslag om att införa en arealgräns för att söka EU-medel. Ängens dag, den 1 augusti, firade Naturskyddsföreningen med världens största slåttergille.
Biologisk mångfald är hotad - särskilt ängen som har minskat dramatiskt i hela landet under 1900-talet. Numera återstår bara små fragment av dessa en gång så vanliga naturtyper. I början av 1900-talet fanns runt en miljon ängar. Hundra år senare var några tusen hektar kvar. Tack vare ideella krafter och engagerade lantbrukare är nu ängsarealen cirka 8 000 hektar.
Jordbruksverket har nyligen analyserat ängens utveckling och rapporten säger tydligt att politiska och ekonomiska styrmedel är avgörande för ängsmarkens överlevnad. Samtidigt ligger ett förslag från jordbruksdepartementet att endast gårdar över 4 hektar, det vill säga åtta 8 fotbollsplaner - genomsnittsängen är på 1,5 hektar, ska kunna få ersättning. Enligt deras egen analys kommer då tolv procent av ängen att mista sin ersättning. Naturskyddsföreningen anser att det snarast möjligt måste hittas andra lösningar för att bibehålla och öka arealerna.
Vi samlades för att manifestera en svensk naturmiljö som betyder mycket för den biologiska mångfalden i Sverige, vi slåss för ängens överlevnad. Mångfalden behövs också för att klara av klimatförändringar.
Ängen är den artrikaste naturtypen i Sverige och så mycket som 40 arter kan finnas på en kvadratmeter. Naturskyddsföreningen gör sitt bästa för att rädda de blomstrande ängar som ännu finns kvar. Varje år under Ängens dag samlas medlemmar på ett hundratal platser runt om i landet för att göra en praktisk naturvårdsinsats genom att slå och hålla ängsmarken öppen. På många håll är slåttern en familjefest med mat, dryck och musik.
Hälften av de hotade arterna i Sverige finns i odlingslandskapet. Om denna artrikedom ska få finnas kvar krävs det att marken fortsätter att skötas och att spåren av det äldre landskapet - stenmurar, åkerholmar, öppna diken, ängar och hagar - bevaras och sköts,
Naturskyddsföreningen har tagit fram ett gratis faktahäfte för hur man sköter en äng och även en fröpåse till dem som vill anlägga en rabatt med värdefulla blommor för pollinerare som fungerar som en ”humlebar”.
Svante Axelsson, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen.
Emelie Hansson, jordbrukshandläggare på Naturskyddsföreningen.
