Debatt


Charlotta Bürger-Bäckström - ordförande för Friluftsfrämjandets Stockholmsdistrikt - ordförande för Nätverk för Skidåkning på Skolor och Universitet
Uppsala Fria

Nya skollagen kan bidra till ett friskare och lyckligare Sverige

Regeringens nya skollag, som ska ersätta den snart kvartssekelgamla nuvarande lagen, är ute på remiss till den 1 oktober. Vi uppmanar alla Uppsala läns kommuner, skolledare, lärare och andra berörda att använda sin möjlighet att ge synpunkter och påverka.

En mycket viktig fråga gäller elevernas möjligheter till skolutflykter. Den nya skollagen bör säkerställa elevernas rätt till frilufts-, idrotts- och kulturupplevelser. Att tidigt lägga grunden för sunda vanor är oändligt värdefullt. Skolbarn behöver få komma ut i naturen och röra på sig. Alla bör få möjlighet att besöka teatrar och museer. Det är självklart viktigt för att motverka den stegrande ohälsa bland barn som beror på minskad fysisk aktivitet, men det handlar också om livskvalitet och ansvarstagande i en vidare bemärkelse. För att kunna förstå människans samspel med det omgivande samhället, för att känna samhörighet med natur och miljö, måste eleverna få lämna klassrummet ibland.

Skollagsberedningen, som utarbetade stora delar av det nya förslaget till skollag, konstaterade att skolresor och utflykter är en naturlig del av utbildningen som ger värdefulla kunskaper, erfarenheter och upplevelser för eleverna. Men tyvärr saknas motsvarande skrivningar i regeringens nya lagförslag - alla är överens om att skolutflykter är viktiga, men det saknas lagstöd som säkerställer att de verkligen genomförs.

Ett efterhängset problem med den nuvarande skollagen gäller hur skolorna ska tolka möjligheten att anordna aktiviteter som förutsätter att eleverna bidrar ekonomiskt. Av såväl befintlig lagtext som av nya lagförslaget framgår att det får förekomma “enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna”.

Uttrycket “obetydlig kostnad” har blivit föremål för en infekterad debatt. Ingen kostnad kan i objektiv bemärkelse anses vara obetydlig för alla och vid varje tillfälle. Så länge inte kommunerna åläggs att finansiera skolutflykter är det önskvärt att finna ett mindre utmanande begrepp än “obetydlig kostnad” i skollagen. Ett tänkbart alternativ kan vara “begränsad kostnad”. På så vis kan debatten om själva begreppet undvikas, utan att lagens tillämpning behöver påverkas.

I kölvattnet av de senaste årens debatt har ett oroväckande stort antal kommuner valt att förbjuda sina grundskolor att genomföra skolresor och utflykter där eleverna själva får stå för en “obetydlig kostnad”. Besluten har fattats i vällovlig omsorg om resurssvaga hushåll - men effekten har ofta blivit den rakt motsatta.

Kommuner som blockerar en laglig väg att finansiera skolutflykter borde självklart samtidigt presentera andra lösningar, men tyvärr har många infört bidragsförbud utan andra åtgärder. Det leder oundvikligen till färre skolutflykter, vilket i synnerhet drabbar barn från resurssvaga familjer. När föräldrarna inte har råd eller möjlighet att betala barnens fritids-, idrotts- och kulturaktiviteter så är skolan ofta den enda länken till denna upplevelsevärld.

Såväl frilufts- och idrottsanläggningar som museer och teatrar är betjänta av ett fortsatt levande frilufts-, sport- och kulturintresse. Därför erbjuds skolorna ofta priser som är kraftigt rabatterade. På köpet får vi hälsosammare fritidsvanor, rörligare barn, ett rikare kulturliv och överlag en bättre folkhälsa.

Vår uppmaning till regeringen är därför: se till att den nya skollagen säkerställer skolutflykterna! Kommuner, skolledare, lärare, frilufts-, idrotts- och kulturföreningar i Uppsala län - ta chansen ni också, och rikta denna uppmaning till skolminister Jan Björklund. Remisstiden pågår till den 1 oktober.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria