Debatt


Ulf Bittner • kroniskt kvicksilverförgiftad
Uppsala Fria

Testa för kvicksilver innan vaccinering

Under vecka 42 börjar 900 000 doser av vaccinet mot svininfluensan att injiceras i svenska medborgare, men hur stor del av befolkningen är överkänsliga och allergiska mot kvicksilverpreparatet tiomersal och vilka vet på förhand om de är det?

Alla människor torde innan de vaccineras ha rätten att genomgå ett, enligt internationell medicinsk vetenskap, godkänt test – ett Melisa-test. Medborgare har enligt lagen rätt till ”en trygg och säker vård” och att själva kunna välja vård utifrån objektiva fakta, men vilka patienter känner till att det finns ett blodtest som är fritt från biverkningar och som är enkelt att genomföra?

Tiomersal innehåller kvicksilver och många är överkänsliga och allergiska mot kvicksilver, vilket är ett kraftigt miljögift och ett starkt nervgift.

Europeiska läkemedelsverket, EMEA, har dock hävdat att tiomersal skulle vara ”riskfritt”. Maths Berlin, professor emeritus i miljömedicin, tydliggör dock att EMEA inte har kunnat redovisa något vetenskapligt underlag för sitt påstående.

Omkring en miljon barn i Sverige är yngre än tio år och även de kan komma att vaccineras mot svininfluensan. Hur många tioåringar är kapabla att väga in alla aspekter när det gäller deras egen hälsa?

Om det finns misstanke om att vaccineringen medför risker och om det saknas underlag för att bedöma riskernas storlek ska försiktighetsprincipen gälla. I detta fall har myndigheterna uppenbarligen nonchalerat försiktighetsprincipen och enligt Maths Berlin är detta helt oacceptabelt.

Tillräcklig kunskap om överkänslighet mot kvicksilver borde finnas hos landstingen, Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet.

Många är helt omedvetna om vad de är överkänsliga mot och landstingen vägrar i de flesta fall att remittera till tester av typen Melisa-test eftersom Socialstyrelsen inte anser att vetenskap och beprövad erfarenhet stödjer det testet. Enligt EG-domstolen ska dock alla medicinska insatser, analyser, undersökningar och behandlingar baseras på vad som är beprövat och erkänt av den internationella medicinska vetenskapen, alltså av global medicin och inte enbart på vad Socialstyrelsen och offentlig svensk sjukvård tror och anser om vetenskaplighet.

Varje år vaccineras det i Sverige med olika influensavaccin. Skillnaden mellan tidigare vaccin och svininfluensavaccinet är att detta innehåller tiomersal.

Tiomersal – viket i huvudsak består av kvicksilver, vilket tar död på bakterier och andra mikroorganismer, men som samtidigt kan skada kroppsceller hos människor.

Varför inte utföra Melisa-test på alla individer som väljer att låta sig vaccineras? Kan man från myndigheternas och vårdens sida skylla på att testet inte bör genomföras för att det är kostnadskrävande eller kan det rentav vara så att ett generellt genomförande av Melisa-test faktiskt är kostnadseffektivt då det värnar om folkhälsan och om de medborgare som är överkänsliga mot Tiomersal?

Svenska läkare med ansvarskänsla bekräftar att överkänsliga individer kan skadas av tiomersal. Att för stora summor försöka att skydda befolkningen med hjälp av ett vaccin men samtidigt glömma bort att värna om de individer som kan vara överkänsliga/allergiska mot preparatet tiomersal är inte särskilt eftertänksamt eftersom konsekvenserna av användande av vaccinet kan bli att överkänsliga individer både skadas och dör av de biverkningar och reaktioner som tiomersal kan orsaka.

Sverige har skrivit under fördrag om mänskliga rättigheter och vi anser att det är en mänsklig rättighet att få saklig och korrekt information om svininfluensavaccinet. Vi vill omgående få besked om den svenska staten, regeringen och de svenska landstingen utan dröjsmål kommer att informera det svenska folket om vaccinets innehåll och risker och om varje patients rättighet att få genomgå ett Melisa-test före en eventuell vaccinering.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria