– Det är klart att det påverkar en. Varannan helg har det varit bara jag och Harriet och lite tid vill man ju ha tillsammans så länge det går.
Lars Stasrin i Boda utanför Sundsvall har hittills varannan helg ensam tagit hand om sin fru Harriet som lider av MS. När den nya lagen om arbetstider träder i kraft den 1 januari 2007 ser det ut att bli slut på det. Då får inte Lars Stasrin som ensam assistent jobba från fredag kväll till måndag morgon. Andra assistenter måste komma in och avlösa.
– Och vi kan inte fuska och säga att vi klarar oss utan assistent hela helgen, för den dagen hon behöver mer hjälp senare är det inte säkert att hon får det, säger Lars Stasrin, som till vardags är målare i Sollefteå.
Det riksomfattande privata vårdföretaget Frösunda LSS AB, där Lars Stasrin är extraanställd som assistent, säger att förändringarna minskar flexibiliteten för åtskilliga av deras 3 400 anställda och de funktionshindrade de sköter om.
– Den nya lagen drabbar hårt. Vi har väldigt mycket verksamhet där dagpass knyts samman med jourpass. Man är tillsammans i 1–2 dygn eller i 2–3 dygn till och med ibland. Så kan vi inte fortsätta nu, säger personalchef Lena Alserud.

Historien om de nya arbetstidsreglerna är både lång och svindlande och Sverige är inte det enda land som har haft problem. EU antog för första gången sitt arbetstidsdirektiv 1993 och uppdaterade det senast 2003. Sverige var för långsamt med att anpassa sig till reglerna och fälldes därför i EG-domstolen i maj 2005.
Två år tidigare hade EG-domstolen i det så kallade Jaegermålet slagit fast att jourtid räknas som arbetstid i EU:s arbetsvecka. Den veckan får i genomsnitt vara maximalt 48 timmar. Övriga viktiga förändringar i de nya reglerna är ett krav att personal måste få minst elva timmars vila per 24-timmarsperiod och att kompledighet måste tas ut direkt när någon har jobbat övertid.
Redan från den 1 juli 2005 skulle de nya reglerna i Sverige ha börjat gälla, men arbetsplatser som hade kollektivavtal fick dispens – fram till den 1 januari 2007.
– Man måste se över en halv miljon scheman för dem som jobbar i dygnet-runt-verksamhet. Bestämmelsen om elva timmars dygnsvila kan innebära ganska stora konsekvenser för hälso- och sjukvård, för dem som jobbar med funktionshinder och för räddningstjänst, säger Jan Svensson, förhandlare på Sveriges kommuner och landsting.
Oftast handlar det bara om att lägga om scheman, men ligger de redan för tätt tvingas arbetsgivare anställa mer personal, eventuellt på deltid.

Vissa landsting har kommit längre än andra i förberedelserna. Västra Götalandsregionen kan fortfarande inte svara på hur det kommer att påverka, medan Jämtlands läns landsting har räknat ut att det kommer att kosta några miljoner extra i utökad bemanning. Dessutom är till exempel läkare vana att samla ihop all sin kompledighet och ta ut den som sammanhängande semester, vilket de nya reglerna alltså inte tillåter.

Vissa arbetsgivare och fackliga företrädare menar samtidigt att de nya bestämmelserna i grund och botten är en förändring till det bättre.
– De nya reglerna innebär en skärpning i arbetsmiljön och det är bra. Men det är ingen totalrevolution som det ibland påstås i debatten, säger ombudsman Jan-Erik Persson på Kommunal i Göteborg, och betonar att det mesta fortfarande kommer att gå att anpassa i förhandlingar mellan arbetsgivare och facket.
Lars och Harriet Stasrin i Boda ser dock ingen lösning.
– Konkret innebär ju det här att vi inte får någon dag helt ledig utan främmande människor i huset. Plus att om man vill fara och hälsa på barnen så måste assistenten vara med då också, för att tiden blir för lång för mig att jobba, säger Lars Stasrin.