Fria Tidningen

Miljörörelsen kritisk mot kraftlös koldioxidskatt

Trots att Sverige vill lansera en gemensam koldioxidskatt för EU briljerar man inte med klimatskatten på hemmaplan. "Det nya förslaget från regeringen innebär inget nytt", säger trafikexperten Magnus Nilsson på Svenska naturskyddsföreningen.

En gemensam koldioxidskatt för EU-länderna är något som den svenska regeringen drivit under sitt år som ordförandeland. Miljöminister Andreas Carlgren (C) har förklarar i en intervju med Sveriges Radio:

– Vi ska visa EU att vi menar allvar hela vägen. Nu har vi ett system med ett utsläppstak som täcker 40 procent av utsläppen men de andra 60 procenten ska också ner och då är en klimatskatt som koldioxidskatten ett av de absolut bästa sätten att få fram det.

Förra veckan berättade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) för Fria Tidningen att han marknadsför koldioxidskatten utomlands.

– Jag gör reklam för den under mina resor eftersom jag tror att det är ett klimatsmart och kostnadseffektivt sätt att styra, och det finns ett intresse för detta.

Nu överlämnar regeringens sin proposition om koldioxid- och energiskatt i Sverige till riksdagen. För att minska utsläppen av växthusgaser föreslår regeringen bland annat en höjning av dieselskatten med 40 öre och att miljöbilar befrias från fordonsskatt. Detta för att nå EU:s klimatmål om minskade utsläpp av växthusgaser med 20 procent till 2020.

Men Magnus Nilsson, trafikexpert på Naturskyddsföreningen, menar att regeringens ändringar i koldioxid- och energibeskattningen är för snålt tilltagna.

– Skattehöjningen på dieseln är mindre än väntat och på bensinen blev det ingen höjning alls. Dessutom hade flera statliga verk som bland annat Banverket och Naturvårdsverket räknat med att det skulle införas kilometerskatt för lastbilar.

Miljöpartiet och Socialdemokraterna vill höja den generella koldioxidskatten med 60 öre respektive 6 öre. Vänsterpartiet vill öka koldioxidskatten på bensin med 75 öre. Alliansen har dock deklarerat att skatten ska ligga på samma nivå som tidigare. Magnus Nilsson menar att det är omöjligt att nå EU:s klimatmål med nuvarande beskattning.

– Förslaget är väldigt kraftlöst. Det centrala för att minska växthusgaserna är just att höja priset på bensin och diesel. Innan dess kan man inte räkna med att få ner utsläppen, säger han.
 
Naturskyddsföreningen får stöd av riksdagsledamoten Karin Svensson Smith (MP) som sitter i trafikutskottet.

– Regeringen har inte en chans att uppnå klimatmålen. Det är absurt att de prioriterar vägtrafiken istället för att satsa på en utbyggnad av järnvägar och kollektivtrafik, säger hon.

Karin Svensson Smith menar att det krävs ytterligare koldioxidskatter på transport, sjöfart och flygtrafik för att få bukt med utsläppen på nationell och internationell nivå.

– Koldioxidskatter är ett mycket bättre styrmedel än krångliga handelssystem och nu är det jätteviktigt att vi kan lyfta frågan om höjda koldioxidskatter i EU.

Både Karin Svensson Smith och Magnus Nilsson hoppas att Sverige gör allvar av att lyfta fram frågan om koldioxidskatt på EU-nivå när ett nytt klimatavtal ska förhandlas fram i Köpenhamn i december.

– Vi har ont om tid att minska utsläppen av växthusgaser och som koldioxidskatten ser ut i dag är det bara ett stort luftslott, säger Karin Svensson Smith.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Större klassklyftor en generation in i framtiden

I sista delen av Fria Tidningars granskning av klassamhället spolar vi fram en generation. Daniel Lind, chefsekonom på Unionen, befarar att dagens möjligheter att bryta sig loss från sina klassbojor effektivt är på väg att sopas undan.

– Om några år kanske vi står där, tittar tillbaka och frågar oss vad som egentligen hände, säger han.

Fria.Nu

Studenter följer i föräldrarnas sociala fotspår

När det gäller utbildning faller sällan äpplet långt från trädet. Trots få hinder väljer endast drygt 20 procent av barn till lågutbildade föräldrar att läsa vidare.

– Den sociala bakgrunden betyder tveklöst väldigt mycket, säger Robert Erikson, professor i sociologi på Stockholms universitet.

Fria.Nu

Klass avgör hur bra vård man får

Privatekonomin har betydelse för hur man bemöts och behandlas av sjukvården. En sammanställning av Sveriges kommuner och landsting, SKL, visar tydliga exempel på att den offentliga sjukvården i Sverige präglas av klassdiskriminering.

Fria.Nu

Fp trycker på polisen om Cyklopen

Polisens haltande utredning om brandattentatet på kulturhuset Cyklopen har fått kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt (fp) att reagera. I ett brev uppmanar hon polisen att intensifiera jakten på gärningsmännen.

– Jag hoppas att polisen tar intryck och att de gör sitt bästa, säger hon.

Veolia överklagar tunnelbanebeslut

Veolia transport överklagar SL:s beslut om att låta Hongkongföretaget MTR ta över tunnelbanedriften. Anledningen är att den franska transportjätten vill pröva den utvärderingsmodell SL hade som grund till beslutet.

© 2026 Stockholms Fria