Debatt


Maria Hagberg och Inger Stark •
Göteborgs Fria

Heltäckande slöjor osynliggör kvinnan

I flera europeiska länder diskuteras frågan om att tillåta klädsel på kvinnor i form av heltäckande slöja eller burka. Hur kan vi fullt medvetet överhuvudtaget fundera på något som innebär ett fullständigt osynliggörande av kvinnnor, undrar Maria Hagberg och Inger Stark, Europeiskt Feministiskt Initiativ för ett annat Europa.

Hur kan samhällen fungera humant då människor utan ansikten tillåts utplåna sin identitet? Att tillåta det är en attack, med kvinnorna som verktyg, på den mänskliga värdigheten. Kan ett samhälle som säger sig vara demokratiskt acceptera en sådan förödmjukelse, avpersonifiering och segregation ?

Islamister och vissa människorättsaktivister hävdar att förbud mot heltäckande slöja eller burka är att inkräkta på den individuella friheten och att förbjuda klädsel i form av heltäckande slöja eller burka är ytterligare en aggressiv attack på den muslimska världen. Men vad med det stora antal muslimer som är emot sådana ålderdomliga sedvänjor?

Några åberopar även kvinnors valfrihet. Men tillåter islamistiska fundamentalister kvinnor rätten att själva avgöra sitt öde?

Andra hävdar att förbjuda heltäckande slöja och burka skulle göra kvinnorna till fångar i sina egna hem. Men är inte den heltäckande slöjan och burkan ett fängelse i sig själv? Kan risken av ett förtryck berättiga ett annat verkligt förtryck?

Slöjbärandet är en tradition som är kopplad till religion och inte endast ett sätt att klä sig. Alla monoteistiska religioner är baserade på en kvinnohatande ideologi producerad av patriarkatet. Slöjan är i dag också en symbol för en politisk rörelse, politisk islam. Varhelst islamister tar makten tvingar de kvinnor att bära slöja för att visa sitt maktövertagande.

Kvinnor över hela världen har kämpat mot de sociala politiska ekonomiska och kulturella orättvisor de har utsatts för. De kämpar nu för ett sekulärt samhälle där staten är skild från religionen för ett jämlikt samhälle med civil lagstiftning. De är annars de första att offras där länder styrs av lagstiftning utan dessa attribut.

Miljoner kvinnor över hela världen kämpar också för att slippa bära slöja. Tusentals av dem åtalas, torteras och hängs för sitt motstånd mot att bära slöja. I dag ökar närvaron av slöjan i hela Europa och uttrycker med hela sin närvaro tecken på könssegregering i det offentliga rummet ute i samhället.

Europeiska Feministiska Initiativet, IFE-EFI, deklarerar här sin ståndpunkt för ett förbud mot heltäckande slöja och burka på allmänna platser och på offentliga institutioner öppna för allmänheten. IFE-EFI anser att slöjan är ett uttryck för förtryck och tvång till underkastelse. Burkan och den heltäckande slöjan är ytterligare ett steg i det ökande våldet mot och diskrimineringen av kvinnor och ifrågasätter mer än någonsin förut rätten för kvinnor att vistas och röra sig fritt ute, utanför hemmet.

Europeiska Feministiska Initiativet verkar för ett demokratiskt, feministiskt och sekulärt Europa, utan det kan vi varken tala om frihet eller sociala framsteg, om inte kvinnors rättigheter att vara fullvärdiga oberoende medborgare tillgodoses, oavsett etnisk eller religiös bakgrund.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria