Finanskrisen har fått globala proportioner. I världens rikaste land tillika krisens epicentrum, USA, ökar klyftorna och 40 miljoner människor - 13,2 procent av befolkningen - lever under fattigdomsgränsen. USA är unikt i att som enda industriland sakna allmän sjukförsäkring vilket har inneburit att amerikanerna betalar mer per capita för sjukvård än något annat land i väst. Det marknadsmässiga sjukvårdssystemet lämnar många oförsäkrade som därmed inte får nödvändig vård i tid. När de till slut tvingas söka upp vård blir kostnaderna höga för den enskilde. Omkring 18 000 amerikaner dör årligen på grund av avsaknaden av ett sjukvårdssystem likt det skattefinansierade system som byggts upp i Sverige.

Sedan en tid tillbaka har en folkrörelse under namnet Poor People’s Economic Human Rights Campaign, PPEHRC, bestående av amerikaner som lever eller levt i fattigdom, tagit upp kampen mot fattigdom och för rätten till såväl sjukvård som bostad, rimliga löner som utbildning. Obama-administrationen har också satt mycket prestige i att införa ett sjukförsäkringssystems om omfattar fler amerikaner.

Den pågående krisen är global men på grund av den borgerliga regeringens passivitet drabbas Sverige hårdare än andra jämförbara länder. Arbetslösheten stiger snabbare i Sverige än EU-snittet. Regeringens politik innebär att 54 000 sjukskrivna nu tvingas ut i en arbetsmarknad där det under nästa år kommer att råda 11,4 procent arbetslöshet. Krisen slår hårt mot kommunsektorn. Under 2008 förlorade 18 000 kommunanställda sina jobb, motsvarande siffra för 2009 kommer att bli 23 000 arbetstillfällen.

I detta läge har den borgerliga regeringen lånat pengar för permanenta skattesänkningar för de som har inkomst av arbete och förmögenheter på bekostnad av arbetslöshet- och sjukförsäkringarna. Den rikaste tiondelen av befolkningen har fått 28 procent av dessa skattesänkningar och satsningar medan den fattigaste tiondelen endast fått två procent av satsningarna. På liknande sätt har inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor skenat iväg, med 12 800 kronor per år eller 1 066 kronor per månad.

Den borgerliga regeringen genomför ett nyliberalt systemskifte, en amerikanisering, med målet att fasa ut det generella välfärdssystemet som finansieras gemensamt via skatter till förmån för “Välfärdens kärna”. Med andra ord är målet ett system där det offentliga tillhandahåller undermåliga välfärdstjänster till de allra fattigaste medan den stora majoriteten får handla vård, skola och omsorg på en marknad där det är tjockleken på plånboken som bestämmer kvalité och tillgänglighet. Vi ser redan tecken på detta. Andelen fattiga hushåll har ökat till elva procent och femton procent av barnen lever i fattigdom. I Uppsala har vårdvalsformen trängt ut vårdcentraler medan privata vårdföretag omsätter skattepengar till vinst. Pengar som hade kunnat investeras tillbaka in i den offentliga verksamheten.

I Vänsterpartiets skuggbudget som presenterades förra veckan anslår vi tio miljarder kronor mer i generella statsbidrag och tillfälligt konjunkturstöd för 2010. Det motsvarar 20 000 anställda. För Uppsala kommun skulle det innebära ett tillskott på 143 miljoner kronor för att minska barngrupperna i förskolan, anställa fler lärare och stärka äldreomsorgen. Istället för skattesänkningar, skapar vi jobb och räddar verksamheter som idag är nedläggningshotade.

Den borgerliga regeringen genomför en amerikanisering av vårt välfärdssystem. Det handlar om privatiseringar och nedskärningar i den offentliga sektorn och ett permanent systemskifte i sjukförsäkringen. Det har inte bara skapat större klassklyftor utan också underminerat kvinnors ställning på arbetsmarknaden, då regeringens skattesänkningar drabbar kvinnodominerade samhällssektorer.

Vänsterpartiet i Uppsala startar nu en kampanj om Skattesänkningarna och de ökade klassklyftorna. Om hur den ekonomiska politiken bidrar till allt mer segregation och markant ökande klassklyftor.