Debatt


Samstud Norduppland
Uppsala Fria

Låt inte det kulturella kalhygget fortsätta

Det var med bestörtning som vi, Samstud Norduppland, bestående av åtta studieförbund aktiva i Östhammars kommun, fick beskedet att vårt verksamhetsstöd återigen skurits ned. Efter kraftiga nedskärningar de senaste åren kom ytterligare en om hela 32 procent, dessutom när halva året redan hade gått. Finns det några politiker, i så fall vilka, som vill ta ansvar för de konsekvenser som kommunens nedskärningar av bidragen till studieförbunden orsakar?

I kristider är det bra ekonomiskt att satsa på utbildning, bildning och ett livslångt lärande av hög kvalitet. Vi måste hjälpas åt att fortsätta stärka individer och föreningar och ge dem redskap för att känna engagemang och möjlighet att delta i samhällslivet! Detta motverkas tyvärr när man åderlåter studieförbundens resurser och det drabbar många kommuninvånare.

Vi tvingas nu, när över halva året har gått, lägga om både planering och verksamhet. De mötesplatser som vi tänkt erbjuda i form av studiecirklar och kulturarrangemang kan nu inte realiseras i planerad utsträckning. Studieförbundens stöd till föreningslivet i kommunen måste minskas, liksom verksamheten med kulturaktiviteter och upplevelser för funktionshindrade och äldre. Folkbildningens lokala närvaro i kommunen är oerhört hotad – vi vet just nu inte hur det kommer att se ut nästa år.

Folkbildningsorganisationerna gör med sina breda verksamheter och omfattande föreningsstöd betydande insatser i hanteringen av flera stora sociala, demografiska och kulturella förändringar som vårt samhälle står inför. Demokratiutredningens slutbetänkande En uthållig demokrati! Politik för folkstyret på 2000-talet, SOU 2000:1, visade tydligt att ett demokratiskt samhälle upprätthålls inte bara genom att människor går och röstar – det krävs ett bredare deltagande av många människor även mellan valen. Det goda samhället kan inte skapas uppifrån, det byggs underifrån i lokalsamhällen och föreningsliv.

Regering och riksdag har sedan länge insett den betydelse folkbildningen har för samhället. Efter folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra, prop 2005/06:192, fick folkbildningen ett rejält tillskott men samtidigt lyftes också kommunernas och landstingens fortsatt viktiga roll för finansieringen av folkbildningen fram. Hos Östhammars kommun värdesätts inte folkbildningen och därigenom avstår man samtidigt från de resurser som skapas genom anslag från stat och landsting. För som kulturnämnden konstaterar: ”För varje krona som kommunen bidrar med till studieförbunden, ger studieförbunden verksamhet till medborgarna motsvarande tre kronor.”

Vi efterlyser en insiktsfull kultursyn och politisk vilja och uppmanar er, kommunpolitiker i Östhammars kommun, att göra ert yttersta för att förhindra det kulturella kalhygge som pågår och som drabbar de många kommuninvånare som hittills deltagit i folkbildningsaktiviteter. 2008 var det 4 012 deltagare i 434 cirklar och annan gruppverksamhet och 61 615 deltagare i 1 171 kulturprogram. Återväxt tar tid. Det stora nätet av cirkelledare, studiekonsulenter, lokaler et cetera som bär upp verksamheten med ett stort inslag av idealitet, går snabbare att riva ner än att bygga upp. Det är både synd och upprörande, då detta nät erbjuder den rika och omväxlande miljö som en glesbygdskommun inte har råd att leva utan. Vi hoppas och föreslår att en del av de nya miljoner som regeringen nyligen beslutat skicka ut till kommunerna, kan användas för att förhindra att det kulturella kalhygget fullbordas.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria