Debatt


Sven Wolf • Verksamhetsledare Vätgas Sverige
Stockholms Fria

Vätgasdrivna bilar finns utvecklade redan i dag

För några dagar sedan körde tolv vätgasdrivna elbilar i kortege över Öresundsbron. Dessa bilar, som än så länge är en ovanlig syn, drivs av el från batterier och bränsleceller. Syftet med manifestationen var att uppmärksamma världens ledare på att det finns teknik för att minska koldioxidutsläppen.

Kritiker har tidigare avfärdat vätgas- och bränslecellsteknik som tekniska lösningar i en avlägsen framtid. Den inställningen är i dag felaktig – teknikutvecklingen har avancerat. Många av världens stora bilkoncerner har utvecklat elbilar som får sin energi från bränsleceller och batterier. Restprodukten är rent vatten. Den långa raden av fordon visade konkret att elbilar som drivs av bränsleceller nu finns på vägarna och att tekniken fungerar i praktiken.

Efter kortegen samlades politiker och representanter för ledande fordonsproducenter och energibolag i Köpenhamn för att diskutera den senaste utvecklingen och möjligheterna inom bränslecells- och vätgasområdet, samt vilka satsningar som behövs för att snabba på utvecklingen. Slutsatserna från mötet utgjorde ett av många underlag för en fortsatt diskussion om framtidens energi- och transportsystem under FN:s klimatkonferens i Köpenhamn.

Tidigare i höst undertecknade biltillverkarna Daimler, Ford, GM/Opel, Honda, Hyundai, Kia, Renault, Nissan och Toyota en avsiktsförklaring om att serieproducera flera hundra tusen elbilar med bränsleceller från år 2015. Fordonsproducenterna uttrycker nu starka önskemål om att infrastrukturen för vätgasfordon ska byggas ut i Europa. Det räcker inte med att tillverka bilar som inte släpper ut avgaser – de måste också gå att tanka. För att nå dit måste näringsliv och makthavare, både på det nationella och det lokala planet, arbeta tillsammans för att prova tekniken och för att skapa en handlingsberedskap för kommande transportlösningar.

Fordon med bränsleceller och batterier rullar ut på gatorna under de kommande åren, vilket kortegen över Öresundsbron gav en förhandsvisning av. Utöver de miljömässiga fördelarna kan tekniken också leda till framväxten av en ny och lönsam industri som genererar tillväxt, sysselsättning och exportmöjligheter.

Men för att nå framgång och minska klimatutsläppen från trafiken krävs också offensiva, och långsiktiga, politiska satsningar på vätgastekniken. EU-kommissionen beslutade 2008 att satsa 470 miljoner euro på att etablera ett initiativ för forskning och demonstration inom vätgas och bränsleceller. Målet är att påskynda en storskalig marknadsintroduktion för tekniken, så att den på allvar kan bidra till att reducera utsläppen efter 2020.

I Tyskland satsar staten och näringslivet tillsammans en miljard euro på forskning och marknadsintroduktion av vätgas och bränsleceller. Även Norge och Danmark har påbörjat demonstrationsverksamhet för vätgas som fordonsbränsle. Det är hög tid att även den svenska regeringen ser och agerar på de möjligheter som står till buds.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria