Det är den första kullen av sjukskrivna som ISF undersökt mellan 1 juli 2008, då rehabiliteringskedjan trädde i kraft, och fram till 31 december samma år. Det innebär att studien endast omfattar sjukfall med anställning och tidsbegränsad sjukskrivning på 91 till 181 dagar.

– Den här gruppen vi undersökt är sannolikt individer som har något bättre hälsa och förankring på arbetsmarknaden till skillnad från den grupp som kvarstår som sjukskrivna. På längre sikt tror vi att effekterna blir mindre, säger Pathric Hägglund som skrivit rapporten. I rapporten slår myndigheten fast att återgången till arbete ökat med 60 procent för den tiondel som prövades i anslutning till den sex månader långa sjukskrivningen. För de övriga 90 procenten, de som prövats vid tre månader eller de som avslutat sjukskrivningsdagarna innan 180 dagar, är skillnaden marginell. Resultatet visar att sjukskrivningstiderna förkortats med mindre än en halv procent, närmare bestämt 0,35 sjukskrivningsdagar eller tre arbetstimmar.

Pathric Hägglund resonerar som så att 0,35 procent kan låta som en ytterst liten effekt, men att man bör ställa rehabiliteringskedjan i relation till att tidsgränserna också påverkar de sjukskrivnas beteende.

– Vi tror att effekten hade varit större om inte tidsgränserna i sig leder till ett förändrat sjukskrivningsbeteende. Så till vida att om man vet att arbetsförmågan kommer att prövas efter ett visst antal dagar så återgår man till arbetet snabbare i högre utsträckning än vad man tidigare skulle ha gjort, säger han.

Men du tror att reglerna får ännu mindre effekt framöver?

– Det är ju så det blir. För det första har den grupp som nu får arbetsförmågan prövad varit sjukskrivna i över 2,5 år. De är en sjukare population och har inte samma förankring på arbetsmarknaden som den grupp vi undersökt. Och för det andra kommer vi att se ett minskat inflöde av sjukskrivna än tidigare. De som blir sjukskrivna kommer i genomsnitt att vara sjukare än tidigare.

Utredningen visar att det är i storstäderna som sjukskrivningstiderna förkortats medan effekten uteblivit helt i mindre svenska kommuner.

– Det innebär sannolikt att där arbetsmarknaden är bättre ökar också drivkraften att komma tillbaka, säger Pathric Hägglund.

Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (M) tycker att rapporten från ISF är glädjande.

– Det är glädjande att den nya sjukförsäkringen får människor tillbaka i arbete. I dag ligger ökat fokus på rehabilitering och hjälp att komma tillbaka genom tidiga insatser, säger hon i ett pressmeddelande.

LiseLotte Olsson (V) i socialförsäkringsutskottet menar dock att rapporten inte säger något om de verkliga konsekvenserna.

– Det finns ingen automatik i att kortare sjukskrivningstider betyder friskare människor. Om drivkraften är att jag måste arbeta för att inte svälta ihjäl kanske det blir så. Det är väldigt individuellt, säger hon.

Samtliga oppositionspartier är kritiska till sjukförsäkringen. Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill riva upp sjukförsäkringsreformen. Något som LiseLotte Olsson hoppas ska realiseras vid ett eventuellt maktskifte i höst.

– Det blir mycket att göra eftersom så mycket har förstörts. Men vi vill ha bort rehabiliteringskedjan och de fasta tidsgränserna för sjukskrivning. Det är individens behov som ska avgöra, säger hon.

Läs de utförsäkrades egna berättelser, s. 6–7.