Under vintern har elpriserna svängt kraftigt. Sällan har vi sett sådana extrema prishöjningar. Nu i dagarna sitter många hushåll med en elräkning som kan vara hundratals kronor dyrare än normalt. Också i ett längre perspektiv har elpriserna ökat. Elpriset har mer än tredubblats de senaste tio åren.

Bakgrunden till utvecklingen är en allt sämre fungerande elmarknad. 1996 genomfördes avregleringen av elmarknaden. Politikernas mål med avregleringen var att skapa en bättre fungerande, mer flexibel elförsörjning. Ambitionen med att skapa en konkurrensutsatt elmarknad var god. Men i praktiken har ett oligopol uppstått där de tre eljättarna Vattenfall, Eon och Fortum står för över 90 procent av elproduktionen.

Maktbalansen på elmarknaden måste justeras. Ingen skulle acceptera att mjölken plötsligt en dag kostade 200 kronor litern. Lika självklart som det är att kunna påverka vad man köper i mataffären, lika självklart borde det vara att kunna påverka sin elkostnad. Men som elkonsument har man i dag inget val. Konsumentens makt att genom sin konsumtion kunna parera elpristopparna och se en effekt av det i plånboken är marginell.

Sommaren 2009 genomfördes en reform som innebar att elnätföretagen är skyldiga att en gång i månaden läsa av elmätarna, vilket innebär att 5 miljoner elmätare har bytts. Månadsavläsning är ett stort framsteg, men med tanke på att över 90 procent av de nya elmätarna även stöder fjärravläsning per timme är det märkligt att man inte gått hela vägen och infört timtaxa på el.

Timtaxa på el är en förutsättning för att man som konsument ska kunna sänka sin elkostnad genom att styra sin konsumtion till tider på dygnet då priset är lägre, ofta på kvällar och nätter. Besparingen kan vara upp till 20 procent av elkostnaden och samtidigt gör man en rejäl insats för miljön.

Låt oss ta följande exempel. Stina Svensson bor i en lägenhet med en förbrukning på 5 000 KWh hushållsel. Stina släcker dagtid alla lampor och slår av standby på tv och dator. Hon låter givetvis kyl och frys gå som vanligt dygnet runt, men sätter på sin disk- och tvättmaskin då priserna är låga, det vill säga kvälls- och nattetid. Under december hade Stina kunnat spara 11,5 procent, motsvarande 9 öre/KWh, eller 75 kronor, genom att dra ner sin förbrukning när elen är dyr. Om samtliga Sveriges dryga 4,5 miljoner hushåll gjort som Stina skulle hushållen kunnat spara uppemot 500 miljoner kronor under december. Detta är en mycket låg beräkning, eftersom en stor del av Sveriges befolkning bor i villa som förbrukar betydligt mer el än en lägenhet.

Räknar man på vinsten för miljön så hade vi under samma månad kunnat minska användandet av kol- och kondenskraftverk med 40 procent om vi haft timtaxa på el. Orsaken är att när konsumenten förflyttar en del av förbrukningen till kvällar och helger så blir samhällets totala förbrukning jämnare spridd över dygnet och vi slipper ta till smutsig el för att klara energiförsörjningen. Med andra ord – tidpunkter då elen är billig är även tidpunkter då elen är miljövänlig.

Dessutom ska man inte underskatta den möjlighet till energibesparing som timmätning ger. Genom att konsumenten blir medveten om sin konsumtion ökar också incitamentet för att förbruka mindre energi totalt sett.

De flesta inom elbranschen är överens om att timtaxa på el skulle gynna privatkonsumenten och tekniskt finns infrastrukturen på plats för att införa timtaxa på el för de allra flesta svenskar. Ändå har utvecklingen gått i stå. Orsaken är att det saknas vilja från nätbolag tillika elproducenter, eftersom de har dubbla roller och tjänar på en hög konsumtion vid tidpunkter då elen är dyr.

Regeringen borde sätta tryck på elnätsföretagen så att de aktivt erbjuder sina kunder möjligheten till timtaxa och överväga lagstiftning om inte branschen själv tar på sig ledartröjan. Det är hög tid att öka konsumentens makt, främja miljön och pressa ner elpriserna.