– Allt handlar om lust, är det inget kul så hittar jag på något annat, säger Jacob Spangenberg.

Rospigg sedan 30 år, Stockholmare från början, och med en räcka av utbildningsår spridda över hela landet inom lantbruk- och lantbruksutveckling, växlade Jacob Spangenberg till sist över till politiken från sin anställning vid Hushållningssällskapet som han innehaft sedan 1979. Först verkade han som fritidspolitiker för Centerpartiet under drygt 15 år, sedan som ledamot i kommunfullmäktige från 1998 för att till sist axla rollen som kommunstyrelsens ordförande 2006. Men Jacob Spangenberg har fler strängar på sin lyra. Han har även hunnit med att arbeta med bistånd, på plats i Zambia och Uganda, under sammanlagt sju år och då för Dandida, Danmarks motsvarighet till Sida.

– Jag har alltid haft som personligt mål att det skulle vara kul att vara heltidspolitiker någon gång under livet. Sedan har jag haft förmånen att få det här uppdraget. Allt handlar om lust, är det inget kul så hittar jag på något annat, säger Jacob Spangenberg.

I dag sitter han i första rummet i Östhammars kommun, han är som kommunens ledande kommunalråd en person med oerhörd makt. Men han har också ett enormt stort ansvar när det kommer till Östhammars kommun som förmodad plats för framtida förvar av utbränt kärnbränsle. Dock ser han bara slutförvaret som en del i utvecklingen av kommunen.

– Sett till att vi är en kommun som styrs av en majoritet har vi fixat det jättebra under de här åren. Vi har fått rulle på en massa saker.

Han ger sig i kast med att sammanfatta och redovisa vad majoriteten som han ser det de facto har åstadkommit under den senaste mandatperioden. Jacob Spangenberg talar bland annat om att kommunen som organisation helt förändrat sitt arbetssätt. Tydlighet, omorganisationer och leverans är nyckelord. Kommunen är tydligare som arbetsgivare, ger tydligare direktiv till chefer vars roller tydliggjorts – chefer som i sin tur signalerar ett tydligt ledarskap och så vidare.

– Genom att ha tydligare styrning längs med hela linjeansvaret har vi lyckats leverera en massa resultat. Vi har bytt ut en mängd ledare som exempelvis inom skolan ersatts av ett mer tydligt politiskt ledarskap.

Han lyfter fram valfrihetssystemet inom äldreomsorgen liksom den nya äldreplanen och de så kallade tjänstegarantierna.

– Vi väljer att kalla det tjänsteåtaganden. Det handlar egentligen om att respektive förvaltning och nämnd talar om för medborgarna vad vi har bestämt oss för att leverera.

Man har även hunnit organisera om det forna näringslivsbolaget, ÖNAB, genom att separera och renodla turismen som kommer att läggas i ett separat AB, resterande delar av bolaget har underställts kommunen – även där har det hänt en hel del i chefsleden.

– Turistbolaget kommer att ägas av 60 lokala företag och kommunen, vi kommer inte att vara majoritetsägare utan disponerar som mest 30 procent av bolaget. Stina Sidvall går in som VD från och med första maj.

Allt är enligt Jacob Spangenberg ännu inte spikat men bolaget kommer att ha ett startkapital i form av två beställningar som görs av Östhammars kommun och Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, som tillsammans är värda strax över 4 miljoner kronor. I första hand rör det affärsutveckling och framtagandet av bokningsbara webbtjänster. Idén är att en gräddfil ska skapas för de lokala företagarna i samarbete med Uppsala universitet och näringslivet i länet.

– Vi har även satt sprätt på detaljplanerna över kommunens tätorter med inte mindre än sex olika byggprojektsplaner på gång, och tagit tag i en massa surdegar såsom sjöfronten i Östhammar och 288:an.

Så hur var det nu igen med Östhammars kommun som framtida förvarslösning för utbränt kärnbränsle?

– Jag tycker att vi har lyckats bra med att upprätta en strukturerad projektorganisation som genomför granskningsarbetet av bland annat Miljökonsekvensbeskrivningen och ansvarar för informationsarbetet. Vi har en formell roll där vi ju måste hålla oss informerade ur säkerhets-, miljö- och demokratisynpunkt.

Sen arbetar vi vidare med mervärdesavtalet och har bland annat ett projekt på gång med ett teknik- och energicollege.

Mervärdesavtalet garanterar den kommun som valts till att hantera avfallet från Sveriges kärnreaktorer olika spinnoffeffekter, så kallade mervärden, kopplade till förvaret till ett värde av en halv miljard kronor. Collegeprojektet är ett samarbete mellan kommunerna Östhammar, Tierp och Uppsala och i nuläget är tre företag klara, nämligen Sandvik, Forsmark Kraftgrupp AB och Atlas Copco.

Det var ju en hel del ros, finns det även ris att redovisa under föregående mandatperiod?

– Jag tycker att vi borde ha kommit längre i vårt arbete med att ta fram ett strukturerat miljöledningsarbete. Men vi har begränsade resurser till detta, vilket inte är ett försvar utan en förklaring. Vi måste även börja jobba med klimatfrågan mer strukturerat och planmässigt. Skolfrågan har tagit väldigt lång tid, men det är en svår fråga och jag har en väldig respekt för att det ska ta tid, vi är på väg mot ett beslut om hur den framtida skolorganisationen ska se ut, fördelat på små och stora skolenheter.

Hur ser du då på din roll som politiker, vad är svårast?

– Att ständigt tänka på att man ska lyssna och att ständigt tänka på vems uppdrag man agerar på. Viktigast men svårast. Lätt att glömma och ta genvägar för att uppnå effektiviseringsvinster.

Hur menar du, kan du förtydliga?

– Man får inte blir en politisk beslutsmaskin, vi är ju lekmän och man bör ha ett liv utanför politiken.

Är det inte svårt att hålla sig ajour med allt som händer, det vill säga sätta sig in i alla frågor för att kunna ta bra beslut?

– Man måste lita på sina politiska kompisar och motståndare och ha respekt för professionen samtidigt som man måste företräda medborgarna mot den. Politikens kärna är kompromiss. Jag tycker att det fungerar bra, men det är en utmaning att inte hamna i andras knä. Det finns en grunduppdelning mellan vad- och hurfrågor. Som politiker ägnar man sig åt vad och inte så mycket åt hur.

Hur ser framtiden ut, om du får sitta en period till?

– Jag vore oerhört glad och stolt om jag fick fortsätta. Jag har inga andra ambitioner just nu, det är mitt mål. Annars vore man ju en idiot.

Hur tänker du själv kring kärnkraft som framtida energikälla?

– Vi står inför några utmaningar. Samtidigt som vi behöver få ner konsumtionen måste vi producera mer energi. I alla fall jag bekänner mig till marknadsekonomi och vi behöver få fram den billigaste och renaste energin. Väldigt få svenskar har en susning om hur energin produceras i övriga världen, 85 procent framställs med hjälp av fossila bränslen såsom kol och gas. Kärnkraften är ren men genererar även världens farligaste avfall.

– I ett kortsiktigt klimatperspektiv är det positivt med så koldioxidneutral energi som möjligt men jag stödjer personligen energiöverenskommelsen där kärnkraften ska leva på sina egna ekonomiska villkor. Man talar om ersättningsreaktorer samtidigt som man öppnat upp för andra energikällor, men kärnkraften är inte föråldrad.