Debatt


Per Asplund
Fria Tidningen

Skandal att länder lever på kredit

Skattebetalarnas Förening granskar hur skattemedel används och påtalar slöseri. Inte minst behövs en noggrann granskning av hur EU hanterar våra skattemedel, det menar debattören Per Asplund.

Finanskraschen i USA för snart två år sedan, lågkonjunkturen som följde i dess spår, den ekonomiska krisen i länder som Grekland, Portugal, Spanien med flera innebär stora påfrestningar för det internationella bankväsendet. För att inte alltför många stora banker ska gå i konkurs går länderna i europeiska valutaunionen och Världsbanken in som garanter för de lån som skuldtyngda länder tagit. Garantierna uppgår till helt ofattbara ettusen etthundra miljarder euro. Varifrån ska dessa pengar ska tas om nu de skuldsatta länderna inte kan betala sina skulder? Det finns ju inte tillräckligt med pengar när det handlar om att höja kvaliteten i vård, skola och omsorg. Det finns inte tillräckligt för att utrota fattigdomen i Europa. Det finns inte tillräckligt för att ta hand om flyktingar som kommer till Europa. Det finns inte tillräckligt för att skydda hotad natur. Det finns inte tillräckligt med pengar för.....

Det är naturligtvis skandal att länder i så hög grad lever på kredit, långt utöver sina tillgångar. Det är också skandalöst att banker och kreditinstitut har tillåtits växa sig så stora att samhället inte kan tillåta att de går i konkurs. De har vuxit genom uppköp av varandra helt eller delvis, fusioner och allt vad det kallas. Bankerna och kreditinstituten har nu blivit så få, så stora och mäktiga, att de kan ställa politiska krav, eller åtminstone kräva speciell politisk hänsyn, att det i slutändan blir skattebetalarna som garanterar deras vinster och direktörernas bonusar. Det är en angelägen uppgift för Skattebetalarnas Förening att nagelfara det som sker, påtala missförhållandena och kräva att systemet förändras så att kostnaderna för kriserna helt och hållet bärs av dem som åstadkommit dem.

Sverige har världens högsta skattetryck. Skattebetalarnas Förening granskar hur skattemedel används och påtalar slöseri. Inte minst behövs en noggrann granskning av hur EU hanterar våra skattemedel. Man kan ofta få intryck av att EU har egna träd som det växer pengar på, men så är det ju inte, och därför kan vi kräva största försiktighet med utgifter från EU:s sida. Dessvärre utgår ekonomiskt stöd från EU exempelvis till rovfiske utanför Västafrikas kuster och på andra håll, så att befolkningarna där berövas sin försörjning. Det är inte acceptabelt, vare sig ekonomiskt eller moraliskt. Vi bör markera tydligt att vi inte accepterar att våra skatter används för sådana ändamål.

En mycket viktig uppgift för Skattebetalarnas förening är alltså att informera allmänheten om vad vi får för de skatter vi betalar. Det allra mesta används ju till sådant som vi alla har glädje av. Skatter är ju inte bortkastade pengar, vilket man kan få intryck av när skatter diskuteras. SF kan informera om alla de nyttigheter som finansieras av det allmänna. Detta är EU bättre på det än vad den svenska staten är. När finansiellt stöd utgår från EU till något projekt framgår det i allmänhet av skyltning och i annonser, och då är det ju också fråga om våra skattepengar.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria