Vem ska skapa samhällets pengar, och hur? Den här till synes enkla frågan kan vara en av de viktigaste att ställa under en livstid. Den som har makten över penningskapandet har också makten över ekonomin för samhälle, företag och individer. I dag har vi lämnat över detta privilegium till de privata storbankerna vilket har lett till förödande konsekvenser i en mängd länder – nu senast bland annat Island, Lettland och Grekland. I denna artikel vill vi närmare förklara sambanden.

I dag skapas största delen av samhällets pengar i form av krediter som lånas ut till privatpersoner, företag eller stater. Privata affärsbanker drivna av privata vinstintressen står för merparten av lånen och tar betalt i form av ränta som ska räcka till avkastning och bonusar. Gemensamt ägda banker kan också bevilja lån, i det fallet har medborgarna/insättarna reellt inflytande och vinsten förs tillbaka till samhället. Ytterligare ett alternativ, som sällan diskuteras, är att pengarna skapas genom spendering direkt in i samhällsekonomin utan skuldbelastning och ränta. I ett system dominerat av de två sistnämnda alternativen skulle vi kunna ha undvikit kriserna.

Ellen Brown, juris doktor som skrivit boken Bankerna & Skuldnätet, förespråkar en återgång till gemensamt skapade pengar vilket staten, eller en gemensamt ägd bank, antingen skulle kunna låna ut till låg ränta eller spendera in i ekonomin. Denna sorts pengar behöver inte vara inflationsdrivande om de öronmärks för realproduktiva arbeten. Ett exempel är North Dakota, en av två delstater i USA som har en positiv ekonomisk utveckling. Brown visar att det enda som skiljer delstaten från andra är att den äger en egen bank och därigenom slipper låna dyrt på den privata marknaden. Vinsten går tillbaka till den lokala ekonomin.

Regissören Bill Still, som tillsammans med Ellen Brown föreläser 29 maj i Stockholm, visar med dokumentärfilmerna The money masters och Secret of Oz hur vårt finansiella system påverkar människors välfärd genom tillgången på pengar. Idag skapas 90 procent av penningmängden genom krediter från privata banker. Men genom att bankerna själva har blivit vinstdrivna aktörer så har de tappat bort sin ursprungliga roll som var att serva marknaden och förse samhällsorganismen med näring i form av penningflöde. Istället har de börjat missbruka sitt privilegium och skapat en omvänd situation, där samhället i deras ögon finns till för att maximera de egna vinsterna vilket till exempel kan ske genom att manipulera penningmängden. De har med andra ord börjat använda pengar för att skapa mer pengar till dom som redan har pengar. Detta är en situation som det övriga samhället har medverkat till, delvis på grund av okunskap, genom att tillåta bankerna allt större friheter och kortsiktigt vinsttänkande.

Resultatet har blivit ett samhälle där individer, företag och hela länder har fastnat i skuldnätet och alltmer halkar efter i försöken att återbetala skulderna. Detta skapar en kollektiv stress som leder till ohälsa, ojämlikhet, sociala problem, konflikter och miljöförstöring. Grekland är det senaste exemplet. Och som i många andra fall kallas Internationella valutafonden, IMF, in för att ”rädda” landet, vilket den gör genom att kräva enorma nedskärningar i den offentliga sektorn, skattehöjningar samt utförsäljning av gemensamma egendomar – samma process som här hemma har försämrat välfärden. Men vilka är det egentligen som räddas av IMF? Vid en närmare granskning visar det sig att de lån som IMF beviljar ett land till största delen går direkt till fordringsägarna – privatbankerna. I fallet med Grekland är det tyska banker som räddas. I fallet med Lettland var det de svenska bankerna som räddades. ”Räddningen” bidrar varken till fler jobb eller till restaurering av ekonomin. Det råder varken brist på arbetskraft, material eller jobb att utföra, men det är brist på pengar – de går ju till fordringsägarna!

Dagens banksystem är dysfunktionellt genom att ständigt kräva nya låntagare, med vilka medel som helst, för att fortsätta en evig expansion i en meningslös virtuell finansvärld. Detta ger upphov till ständigt återkommande bubblor och kriser. Ändå fortsätter bankerna sin vansinnesfärd, i trygg förvissning att de blir räddade av världens skattebetalare varje gång de riskerar att krascha när skuldsatta länder eller grupper inte längre kan betala sina lån. Istället för att åtgärda detta grundproblem tillåts bankerna att diskret få hålla sig i bakgrunden när land efter land havererar. Problemen skylls på inkompetenta politiker, oansvariga medborgare eller giriga spekulanter – vilka som helst utom bankerna som ju bara gör sin plikt.

Om detta system tillåts fortsätta kommer demokratin till slut att urholkas fullständigt, med den privata bankoligarkin som nya globala makthavare – som givetvis säger sig tjäna friheten och demokratin i sann orwellsk anda. För att motverka detta behöver vi – folket – skaffa kunskap och återta makten över penningskapandet. Det är hög tid att börja diskutera hur pengar skapas, vem som skapar dem och vilka som ska gynnas av det.