Ungdomarna får söka in. Andreas och Annika valde in de som de tyckte verkade mest motiverade och, ja kanske, som dem tyckte var bäst enligt deras egen smak.

Fabian ville verkligen komma in och övade i veckor. Jag hade lite frågor. Var det så att de skulle missa några vanliga ämnestimmar och visst, så var det, men skolledningen och lärarna garanterade att lusten som den kreativa tiden tillförde skulle generera energi till andra ämnen och höja motivationen för eleverna. Fabian kom alltså in, det gjorde honom överlycklig och stolt. Han tog medvetet avstånd från sina tidigare kompisar när de började misshandla varandra i sina hierarkiska strävanden. Hittills har han varit plugget trogen om än något lat.

Uppspelet i dag var fantastiskt. De övar inte individuellt under de fem timmarna i veckan utan allt handlar om att lära sig spela tillsammans. Att samspela. De byter instrument och konstellationer. De svänger ihop, de öser ihop, de samarbetar. Den 7 juni har teatereleverna sitt uppspel. Jag kommer att titta på det också.

Jag träffade Andreas Boonstra en kväll. Han berättade att han ska sluta på Eriksdalsskolan eftersom de kommer att skippa musik/drama- klasserna i sin nuvarande form. Fabians klass får gå klart men snart slutar de ha intagningsprov på det sättet de haft tidigare. De får inte välja in elever. Ledningen anser att det skapar en elit. En grupp som är ”lite finare” än de andra. Eriksdalsskolan anser att de har problem med detta. Att musik/teatereleverna inte blandar sig med de andra i skolan.

”Ja, vi väljer. Men vi väljer utifrån vilka vi tror kommer funka bra, vilka som uttrycker något, vilka vi tror kommer att behöva det här. Det är ingen elit. Det är de som skulle bli olyckliga om de inte fick hålla på, om de inte hittade likasinnade. De som kanske inte hittar in i skolan på något annat sätt. Jag vet inte, vi har intagningsprov och de vi tycker är bäst kommer in. Det gör dem lyckliga, de gör dem fantastiska. Jag vill inte jobba på något annat sätt så jag slutar.”

Ungefär så sa Andreas. Det var så jag uppfattade det och det är sorgligt. Skolan säger alltså:

“De håller sig för sig själva, de valdes in, de känner sig som förmer, de är glada och kreativa. Det måste stoppas. Vi får absolut inte ha någon elit i Eriksdalsskolan på Södermalm.”

Men.. i Vasastan går det bra... eller? Adolf Fredriks Musikskola har inte hotats med nedläggning vad jag hört.

Jag förstår inte. Fabian missar tydligen en halvtimme i veckan av de ordinarie skoltimmarna. De andra fem extratimmarna är längre skoldagar, helt enkelt. Egen satsning. Elit.

Men… vi har ju ett statsskick som bygger på elit i Sverige? Det verkar inte hotfullt, att vi har en kungafamilj som vi ska tycka är mer värda än andra?

Jag måste bara fråga. Vad är det som är hotfullt med de här ungarnas kreativa glädje?

Är det måhända konstnärens oberoende som skrämmer?