Debatt


Jytte Guteland
Fria Tidningen

Är sänkt lön högerns svar på massarbetslösheten?

Företrädare inom två av den moderatstyrda regeringens partier pratar nu om lägre löner och försämrad LAS som svar på ungdomsarbetslösheten. Väljarna måste få besked i tid den här gången. Är detta borgerlighetens svar på hur man får bukt med massarbetslösheten? Den frågan ställer Jytte Guteland, förbundsordförande i SSU.

I medierna har vi under de senaste veckorna kunnat läsa hur Centerpartiets ungdomsförbund går till attack mot facket och vill införa lägre löner för unga. I kampanjen ”fuck facket forever” uttrycker CUF åsikten att ungas löner måste sänkas. I ett läge där Centerpartiet har så låga förtroendesiffror att de riskerar att petas från riksdagen är denna extrema kampanj givetvis kommunicerad med partiledningen. I SVT:s morgonsoffa anslöt Jan Björklund till Centerpartiets låglönelinje när han uttryckte att en 19-åring ska tjäna hälften av vad en vuxen gör.

En av fyra unga är arbetslösa. Det är siffror i Europas absoluta bottenskikt. I onsdags kom även ny statistik från Statistiska centralbyrån som, tvärtemot vad regeringens företrädare själva brukar hävda, slår fast att arbetslösheten i Sverige fortsätter att öka. Vi är inte ute ur krisen än, snarare långt därifrån.

Minnet från tidigare kriser visar hur den unga generationen blir de stora förlorarna genom nedskärningar i skolan och den kommunala verksamheten och – inte minst – genom att de unga får starta sitt vuxna liv i arbetslöshet och med sviktande framtidstro.

SSU har under snart två års tid uppvaktat regeringen och krävt en kriskommission för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Vi har presenterat konkreta förslag för att vända den nattsvarta trenden, som exempelvis:

– Traineejobb i välfärden där unga får jobb medan äldre vidareutbildar sig

– Ett ungdomslyft som innehåller en utbyggd högskola och satsningar på yrkesutbildning och på komvux för de unga som saknar en gymnasieutbildning

– Att ta bort arbetsgivaravgiften helt för den arbetsgivare som anställer en ung arbetslös (som har varit arbetslös minst sex månader).

Vi har inte fått några svar från regeringen trots öppna brev och uppvaktning.

I förra valrörelsen talade de borgerliga om en försämrad a-kassa som svar på arbetslösheten. Ingen tog detta på allvar men bara några månader efter maktskiftet såg vi hur en halv miljon människor utförsäkrades. Sverige klarade ändå jobbkrisen sämre än andra exportberoende länder i Europa. 100 000 fler än tidigare är arbetslösa med regeringen Reinfeldts styre.

SSU vill inte se ett samhälle som byggs utifrån att vi konkurrerar med låga löner och där olika åldergrupper ställs mot varandra. Vi vill istället se en aktiv politik som utgår från att jobben blir fler i ett samhälle där produktiviteten och tillväxten ökar genom investeringar i forskning, utbildning och strategiska branscher.

Efter de senaste utspelen från allianspartiernas ledare måste väljarna få besked i tid den här gången. SSU kräver svar på två frågor från alliansens övriga partiledare, Fredrik Reinfeldt och Göran Hägglund:

1. Är sänkta löner högerns svar på massarbetslösheten?

2. Hur rimmar det i så fall med arbetslinjen, att det ska löna sig att arbeta?

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria