Svensk akutsjukvård tillhör de bästa i världen. Många räddas till livet trots svåra skador. Men den efterföljande rehabiliteringen och stödet i det dagliga livet prioriteras ner. ärnkraft ser behov av en tydligare nationell handlingsplan för en förbättrad hjärnskaderehabilitering som inkluderar:

• riktlinjer och resurser för en obruten vårdkedja,

• satsningar för att öka kunskapen om förvärvade hjärnskador i primärvård,

• en samlad enhet (kompetenscentrum) som har uppdrag att arbeta med att samla kunskap, generera ny kunskap och att föra ut den i klinisk verksamhet.

Det behövs också en individuellt anpassad rehabilitering. Rehabilitering sker i vissa landsting via upphandlingar där en viss summa avsätts för vissa kategorier av patienter. Det innebär att rehabiliteringen inte utformas efter individuella behov utan utifrån en upphandlad insats som styrs av antal kronor per rehabiliteringsinsats. Detta strider mot den kunskap som finns kring hur individuella behoven av rehabilitering är. Hjärnkraft vill att rehabiliteringsinsatserna individanpassas så att behovet av livslång återkommande rehabilitering tillgodoses.

Vi vill behålla femte grundläggande behovet som grund för personlig assistans. Den statliga Assistanskommittén föreslår att det femte grundläggande behovet (”annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade”) slopas. Behåll istället det femte grundläggande behovet som grund för grundläggande behov. Trygghet, struktur och för den enskilde välkända personer förebygger behovet av tvångs- och begränsningsåtgärder.

Vidare vill vi ta bort golvet på 20 timmar för rätt till personlig assistans. Assistans är en kostnadseffektiv insats. Det är svårt för oss att förstå vinsten med att ta bort assistans för en stor grupp och istället införa en ny insats, ”personlig service med boendestöd”, som ska ges via väsentligt dyrare hemtjänst. Resultatet blir, även om staten spar in på kostnader för assistans, ökade totala samhällskostnader. Har vi råd med det?

För dem som har en kognitiv skada är det särskilt besvärligt att ha många människor omkring sig, vilket blir konsekvenserna av den hemtjänstliknande insats som föreslås genom den nya insatsen ”personlig service med boendestöd”. För att kunna ge ett adekvat stöd och för att respektera de skadades personliga integritet krävs att det kring den skadade inte arbetar för många personer.

Vår erfarenhet är att detta inte beaktas i många av våra kommuner. Detta innebär att man inte visar respekt för den skadades personliga integritet bara därför att vederbörande själv antingen inte kan uttrycka sitt obehag eller att hans eller hennes beroendeställning gör att vederbörande finner sig i det.

Vi uppmanar därför landets kommuner att prioritera och respektera de skadades rätt till personlig integritet och kvalitet i omhändertagandet.