Skånes Fria

Lokal politik i global protest

I helgen intog Occupy-rörelsen Malmö.  Förutom demonstrationer på gatorna diskuterade Malmöbor politiskt innehåll och metoder för fortsatta demonstrationer på möten och seminarier.

För andra helgen i rad hölls Occupy-demonstrationer i Malmö. Lördagens demonstration på Stortorget samlade runt 200 deltagare. Talarna avlöste varandra vid mikrofonen.

– Vi har mer pengar i världen än någonsin, problemet är att de är på fel plats, nämligen hos den rikaste procenten. Det är farligt när politiker överlåter ansvaret för ekonomin till marknaden. Pengar går inte att omsätta i ren luft, ett fungerande ekosystem eller i kärlek. Det är dags att starta en verklig demokrati där vi, folket, bestämmer, säger Cecilia Paulsson.

Carl Fridman delar ut filmer från nätverket Anonymous om Wall street och hur demonstranter har gripits i USA.

– Vi vill ha en förändring av det kapitalistiska systemet och orättvisorna i hela världen. Anonymous var med och startade protesterna i USA. Alla kan gå in på vårt närforum och tycka till. Media framställer oss som hackare men hacking är bara en liten del av rörelsen, säger han.

Inför demonstrationen på Stortorget arrangerades ett diskussionsmöte på Inkonst om protesternas innehåll och politiska riktning i Malmö. Den ekonomiska krisen har inte drabbat Sverige lika hårt som Spanien och Grekland, där protesterna är stora. Men deltagarna var överens om att växande ekonomiska klyftor, arbetslöshet och besparingar är människors vardag även i Sverige.

– Klyftorna i samhället ökar. Våra barn får inte jobb medan vi som har arbete jobbar ihjäl oss. Vi börjar utnyttja utsatta grupper till att städa våra hem och passa våra barn. Det är inte ett samhälle vi vill ha, säger Marika Fridén som kommit från Lund för att delta i dagens protester.

– 60 procent av barnen i Rosengård lever under fattigdomsgränsen och miljöförstöringen fortsätter. Det är kända problem, men politikerna tar inte problemen på allvar. Det är dags att vi sätter agendan och pekar på problemen. Sedan är det upp till politikerna att komma med lösningarna, säger Måns Johansson Rüder, initiativtagare till mötet.

På söndagen fortsatte diskussionerna på Garaget, där bland annat den amerikanska aktivisten Linnea M Palmer Panton, som varit med i Wall street-ockupationen sedan starten, berättade om protesterna i USA. 

 

”Man måste gå in och återreglera finansmarknaden”

Protesterna mot girigheten på finansmarknaden och politiker som låter medborgarna betala för den ekonomiska krisen har växt till en massrörelse runt om i världen. Men vad handlar Wall-Street protesterna egentligen om? Malmö Fria har pratat med Lars Pålsson Syll, nationalekonom och professor på Malmö högskola och Magnus Wennerhag forskare i sociala rörelser på Södertörns högskola.

– Det är en spretig rörelse men många tycker, liksom jag, att man måste gå in och återreglera finansmarknaden igen, säger Lars Pålsson Syll.

– Det handlar inte om några utopiska projekt utan om att slå vakt om det som gick i kras för tjugo år sedan. Marknaden kräver regler. I dag ser vi hur vissa har sprungit i väg och blivit rika medan andra går miste om pension och jobb och hamnar i fattigdom. När finansmarknaden avreglerades med hjälp av Thatcher och Reagan i spetsen, gavs större utrymme till spekulationer och risktagande. Systemet innebar att banker och finansinstitut tjänar mycket pengar när spekulationerna lyckas, men när de misslyckas blir kostnaderna stora. Inkomstskillnaderna har ökat i världen. Sverige är ett av de länder där skillnaderna har ökat snabbast, fortsätter han.

– Övergripande är de en kritik mot ojämlikheter, ökande inkomstklyftor och brist på politiskt inflytande för vanligt folk. Det är en kritik mot den styrande eliten, storföretagen och bankerna, säger Magnus Wennerhag.

Hur och varför har protesterna kommit till Sverige?

– Det har funnits en viss inspiration från protesterna i arabvärlden och i Spanien under våren. Men protesterna fick inte genomslag i Sverige förrän de hade spridit sig över Atlanten. Sverige hämtar mycket influenser ifrån USA. Det såg man även i den globala rättviserörelsen som kom i gång i Sverige efter WTO-protesterna i Seattle 1999. Men för att denna typ av rörelser ska få fäste krävs det lokala gnistor och att andra länder fungerar som inspiration. Ofta handlar det om befintliga nätverk som får en skjuts av protesterna. Ockupationen av torg har spridit sig efter att Tahirtorget ockuperades, sedan gjorde man samma sak i Spanien och USA, säger Magnus Wennerhag.

Finns det likheter med tidigare rörelser?

– Den globala rättviserörelsen protesterade mot internationella handelsavtal, IMF och WTO. Mycket av innehållet är detsamma, men i dag handlar det inte lika mycket om det globala, man ramar in frågan annorlunda och riktar kritiken mot eliten, säger Magnus Wennerhag. 

Vilka rörelser har lyckats få igenom sina krav historiskt sett?

– Det finns många exempel på rörelser som fått igenom sina krav. Arbetarrörelsen lyckades genomföra kravet på allmän och lika rösträtt. Den feministiska rörelsens arbete har lett till ökad jämställdhet. 1970-talets miljörörelse lyckades skapa ett miljömedvetande hos allmänheten och i politiken. För tio år sedan pratade den globala rättviserörelsen om tobinskatt och skuldavskrivning. Då sågs de som extrema idéer men nu diskuteras förslagen av politikerna i Europa. Många grupper upplever inte att de får igenom sina krav, men det tar ofta tid och blir då på ett lite annorlunda sätt än de krav man ställde från början, säger Magnus Wennerhag.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Stockholm deltar i globala aktionsdagen

I Stockholm uppmärksammas dagen genom torgmöte och tal kring makt- och demokratifrågor på Sergels torg och i Kungsträdgården. På flera förortstorg samlas nätverket,  Rätt att bo – Försvara allmännyttan – Enade för global förändring.

Björklund: Läs historia, Åkesson!

Liberalernas ledare Jan Björklund sjöng de liberala värdenas lovsång i sitt Almedalstal och angrep SD- ledaren.

–Jimmie Åkesson, gå hem och läs historia!

Förbud mot barnärktenskap

Regeringens förslag om totalförbud mot erkännande av barnäktenskap välkomnas av experter inom hedersrelaterat våld och förtryck. Därmed läggs mindre ansvar på flickorna, anser Bernardita Núñez, verksamhetsledare på Terrafem kvinnojour. 

Hjärnan pigg längre hos dagens 70-åringar

Dagens personer i 70-årsåldern är piggare i hjärnan än tidigare generationer. Men när den kognitiva förmågan väl börjar försämras, går nedgången snabbare än tidigare. Det antas hänga ihop med hur vi använder hjärnans reservkapacitet. 

© 2024 Stockholms Fria